måndag 31 december 2007

2007 var ett bra år, men nu tar vi nya tag

Julen har kommit och passerat och imorgon är det 2008. Det är ganska fascinerande hur fort tiden egentligen har gått.

De lediga dagarna efter julen har Mårten och jag spenderat med att göra i princip ingenting. Det har varit så himla skönt. Nu har vi bara fyra avsnitt kvar på andra säsongen av Battlestar Galactica, en skitbra serie för alla som gillar science fiction.

Men ikväll blir det andra bullar. Då ska vi hem till Mårtens syster och hennes man och fira in det nya året. Roligt om ni frågar mig.

Julen var en stressig företelse, då vi skulle hinna med att besöka både far- och morföräldrarna på samma dag. Men det gick och vi lyckades se alla glada ansikten på alla i släkten. Juldagen i sin tur spenderades hemma hos Mårtens föräldrar, där det var dags för nästa släktfirande. Det var trevligt där också. Annandagen trängde vi oss in på mellandagsrean och bytte ett par julklappar, men det gick förvånansvärt smidigt. Summan av kardemumman; det var en trevlig och fin jul.

Om sexton dagar fyller jag 22 och tar ännu ett steg in i vuxenvärlden. Fantastiskt. Jag måste säga att jag inte riktigt hänger med där, men jag blir äldre och visare för varje dag. Tänk att jag skulle bli såhär gammal, det trodde man aldrig när man var liten, då var hela den där grejen med vuxenhet ouppnåelig. Det kändes till och med omöjligt att man skulle bli 15, för det var overkligt och ogreppbart. Men nu står jag här, nästan 22 och ser världen med helt andra ögon. Världen är på sätt och vis fantastisk.

Nu tar vi nya tag inför det nya året och lovar saker vi inte kommer att hålla. Jag tänkte lova att jag faktiskt ska använda crosstrainern jag fick i julklapp flera gånger i veckan för att bli piggare och uthålligare. Jag har alla chanser att lyckas eftersom den står ihopmonterad framför teven i vardagsrummet. Årets löfte är nog ett av få någonsin jag faktiskt kommer att lyckas förverkliga.

tisdag 18 december 2007

Fullt upp

Stor tenta på torsdag. Så nu har jag fullt upp.

Tänk att det snart är jul. Nu är det mindre än en vecka kvar! Otroligt!

onsdag 12 december 2007

Lyckas hålla illusionen uppe en stund

Damn it! Det är ju snart jul! Vart tar egentligen tiden vägen?!

Igår avklarades en jobbig tenta och nu är det bara att börja förbereda sig inför nästa. I nästa vecka blir det till att skriva sista tentan för i år, i Odontologisk Profylaktik. Och med tanke på att det är huvudämnet vore det väldigt illa om man misslyckades. Fullt sjå med andra ord.

På fredag tar jag bussen och åker till min älskade lillasyster i Uppsala. Vi ska julhandla och umgås lite grand. Vi har blivit väldigt bra vänner sedan hon flyttade, vilket känns hur kul som helst.

Med tanke på julklappar, och allt sådant roligt, kan jag bara konstatera att vi är klara med ungefär hälften. Förhoppningsvis blir vi klara med flera i denna vecka. För att springa ute i julruschen nu börjar bli olidligt. Det vet jag bara efter gårdagens straptser i stan.

För övrigt är det bara snön som fattas. Det är helt otroligt att det ibland är hela tio plusgrader! Det känns hur fel som helst och är inte bra för julkänslan. Med andra ord tänder jag adventljusstaken och brassar på med julmusik och försöker att undgå att titta ut genom fönstret. På så sätt kan man faktsikt lyckas hålla illusionen uppe en stund. Det behövs.

fredag 23 november 2007

De stora elaka regndropparna

Att springa med katterna till veterinären för vaccination när det regnar och bilen står där den står är ingen angenäm upplevelse. Självfallet var det för tungt att släpa dit dem i transportburen, så Mårten och jag tog varsin katt med koppel i famnen och stegade dit. Ett och annat mjau undslapp Krumelur då han panikartat klängde fast i min jacka, medan Filur mjauade på för allt han var värd när de stora regndropparna träffade hans fluffiga päls.

Hos veterinären gick allt bra, och kissarna var jätteduktiga. Värst var väl den korta promenaden hem igen och duschen av tassarna.

Det har varit en händelserik dag för de små liven och nu sover de förnöjt i sitt klösträd utan att verka ha fått några men av de stora regndropparna som anföll dem tidigare under dagen.

måndag 29 oktober 2007

Börjar återgå till det normala

Nu har jag klarat av min andra tenta, så saker börjar övergå till det normala.

Skolan flyter på, och jag har träffat en massa snälla och roliga människor som förgyller mina dagar. Vilket verkligen uppskattas. Dock måste jag säga att det är lite jobbigt att pendla fyra timmar om dagen, men det fungerar.


Tvingade min familj att se Music and Lyrics igår när de var här på middag, vilket kanske märks på inlägget här nedan. Videon är så klockren!

Pop goes my heart - Music and Lyrics

Från en av världens härligaste filmer.

tisdag 9 oktober 2007

Tentaångesten är verklig

Det är så mycket att ta igen nu när internet återfunnit sig. Dock måste jag ta mig i kragen och skriva klart min uppsats som ska vara inne på fredag, samt plugga till nästkommande tenta. Tentaångest, det är ett mycket verkligt fenomen.

Jag tänkte att jag skulle börja kika in på studentpalatset, eftersom jag har seriösa koncentrationssvårigheter när jag sitter hemma. Och Odenplan är lite närmre än Flemingsberg, där universitetsbiblioteket ligger.

Nej, dags att skriva lite uppsats innan det är dags att sätta sig på bussen för att delta vid introduktionen av röntgenkursen.

måndag 8 oktober 2007

Återtåget

Nu har äntligen internet infunnit sig i mitt liv igen.

Det har hunnit hända en hel del i cybervärlden medan jag lyst med min frånvaro.

Det är även mycket på gång i skolan. En hel del stress. Tentaångesten är överhängande. Men jag måste säga att det underlättar med alla nya underbara vänner.

Mårten och jag har sett Jonas Gardell's show Tillfällig gäst i ditt liv på Cirkus. Den rekommenderas varmt!

Nu är det dags för mig att kila vidare för den här gången.

fredag 7 september 2007

En rapport från 5/9 2007

Det är onsdag, klockan är kvart i elva första veckan i september, och jag sitter på bussen på väg till skolan. Just nu befinner jag mig någonstans mellan Ledinge trafikplats och Söderhall.

För ovanlighetensskull är det soligt ute, och en riktigt fin höstdag (det har ju regnat och åskat flera dagar i rad nu). Bladen börjar bli gula på träden.

Jag måste säga att det är lite synd att hösten kom så tidigt i år. Dessutom var ju sommaren ingen större hit heller. Vi får hoppas att nästa år blir bättre.

Skolan har satt fart ordentligt nu, men det är bara roligt. Dock började vi en kurs i måndags som vi har tenta på redan om två veckor. Inte nog med det, en kurs till ska ingå i den, vilken inte börjar förrän nästa vecka. Så det kommer att bli riktigt tajt.

Annars rullar det på. Jag tillbringar mer tid i skolan än hemma som det ser ut nu.

Jag vet inte riktigt när jag kommer att kunna publisera det här inlägget, men det märker ni. Vi är nämligen internetlösa just nu. Vi sa upp det dåliga bredbandsbolgaet och väntar på en ny operatör. Dock blev det lite strul, så det lär dröja två till fyra veckor innan vi är på banan igen. Jag måste säga att man blir otroligt handikappad utan internet. Bara en sådan simpel sak som att kolla SL, väderleksrapporten eller tevetablån går inte. Det är minst sagt frustrerande.

måndag 20 augusti 2007

Fruktansvärt mycket pengar

Det är rätt sjukt att man kommer att behöva lägga ner minst fem tusen på studentlitteratur bara den här terminen. Det är fruktansvärt mycket pengar för en stackars student. Dessutom hade vi kunnat köpa en ny spis för de slantarna. Bara det.

Nu har jag i alla fall börjat mina studier. Spännande.

lördag 18 augusti 2007

Inte hunnit

Min vän Daniel åker tillbaka till USA på måndag, och jag har inte hunnit träffa honom. Det är så synd. Nu dröjer det väl ett år innan han kommer tillbaka.

Ibland har man otur.

Snart är det dags

I torsdags var jag och registrerade mig på skolan.

måndag börjar det.

fredag 17 augusti 2007

She's like the wind

Dirty Dancing - en av världens bästa filmer.

tisdag 14 augusti 2007

Jag börjar på KI i höst

Jag börjar pluggaKI i höst.

Jag ska bli tandhygienist.

Det enda som är dåligt är att det är så långt mellan Norrtälje och Huddinge.

Tillbaka från semestern

Nu är jag tillbaka. Det är semester och det är varmt.

Vi har tillbringat en vecka på Gotland och kom hem halv tre igårmorse. Dessvärre gick min kamera sönder, så det finns inga bilder från resan, vilket är jättesynd.

Men nu kanske jag ses här lite mer än tidigare.

Dags att tvätta.

fredag 27 juli 2007

Tour hösten 2007

Matilda och Mårten on tour hösten 2007.

  • 6/8 Hamlet, Romateatern
  • 6/9 Dark Tranquillity, Nalen
  • 23/9 Jonas Gardell - Tillfällig gäst i ditt liv, Cirkus
  • 31/10 The Eastpack Antidote Tour, Debaser Medis
  • 17/11 Kent, Annexet
  • 23/11 Lars Winnerbäck, Annexet

Med reservation för förändringar.

Nu är det uppbokat

Nu är alla Kent-biljetter uppbokade.

Typiskt att jag inte tänkte på att boka fler!

Men Mårten och jag ska i alla fall se Kent i höst! Vad roligt det ska bli!

Jag har Kent-biljetter!

Prick klockan nio lyckades jag boka två biljetter till Kents spelning på Annexet i höst.

Nu går det knappt att ta sig in på ticnets sida över huvudtaget.

Victory!

Grisbilen

Jag blir alltid så illa till mods när jag ser grisbilen. Ni vet den där stora lastbilen med två våningar med inburade grisar, som förmodligen är påväg till slakteriet.

Denna lastbil kan endast skådas tidigt på morgonen. Vilket är tur. Det hade inte varit så kul om den körde runt mitt på dagen. Då hade man sett den och blivit ledsen oftare.

Jag tycker alltid så vansinnigt synd om alla dessa grisar när jag ser den. Jag blir ledsen och vill aldrig äta kött igen. Det måste ju vara djurplågeri att frakta dem på det där sättet, ihopträngda på en liten yta i ett läskigt fordon.

Givetvis glömmer man bort oviljan till kött redan vid lunch. Tyvärr. Men vi är inte mer än djur. Rovdjur.

torsdag 26 juli 2007

Sömn i totalt mörker

Jag har börjat gå och lägga mig senare och senare. Vilket resulterar i att jag i veckorna sover i snitt fem timmar varje natt. Detta är inte hälsosamt, det vill jag lova. Man blir så obotligt trött. Denna trötthet håller i sig till runt åtta-nio på kvällen, sedan piggnar jag till och kan vara uppe hur sent som helst. Detta förstår jag mig inte riktigt på.

Ett stort tecken på att jag sovit alldeles för lite den senaste tiden är att jag i fredagsnatt sov väldigt djupt. Jag minns ingenting, inga drömmar, bara ett stort tryckande mörker. Mårten hade flyttat på mina armar och försökt väcka mig flera gånger, utan att jag ens hade reagerat. Jag sov i tolv och en halv timme. Det kändes inte så. Man har en sådan underlig känsla när man vaknar upp ur en sådan sömn.

Jag måste sluta gå och lägga mig vid elva-halv tolv när jag ska gå upp fem morgonen efter. Men å andra sidan, men bryr sig egentligen? Jag har ju bara tre arbetsdagar kvar efter denna, innan semestern börjar. Friheten nalkas.

tisdag 24 juli 2007

Gnälltrött

Jag var så fruktansvärt gnälltrött igår. Det var inget roligt. Mårten, jag är ledsen om jag var jobbig.

måndag 23 juli 2007

Rena sommarhelgen!

Helgen är över. Det var rena sommaren! Nu är det mulet ute och börjar regna när som helst, men det gör inget eftersom jag sitter på jobbet.

Vi har varit ute på landet och det har blivit mycket vassryckande vid stranden. Detta har resulterat i en röd rygg, röda axlar och illröda knäveck och vader. Det gör ont. Dessutom är jag måttligt röd i ansiktet också. Solkrämen glömde vi förstås hemma. Illa.

Annars inhandlades nya Harry Potter-boken på Coop i lördags, och redan då var de nästan slut. När vi var där igår fanns det inte en enda kvar.

Det har varit så mycket i helgen, så jag har inte hunnit läsa mer än ett par-tre kapitel. Jag som skulle ha läst minst tvåhundra sidor, men så blev det inte. Det får vi försöka hinna med i veckan istället.

Snart är det bara en vecka kvar här, och det känns så väldigt overkligt. Lite grand som att kastas ut i ingenting och hoppas på att allt ordnar sig. Jag som inte tycker om känslan av att inte ha den minsta kontroll. Läskigt.

fredag 20 juli 2007

Så fort jag vaknat imorgon

Det är fredag. Det är knappt så att man kan förstå att den här dagen kommit tillslut.

Imorgon är det äntligen ledigt. Dessutom släpps nya Harry Potter-boken. Den ska jag införskaffa så fort jag har vaknat. Det blir till att läsa av med andra ord.

Annars börjar det känns en aning vemodigt med att det bara är en och en halv vecka kvar på jobbet. Detta blandat med en massa glädje, så klart.

Ännu är det lite osäkert inför hösten, men den som lever får se.

tisdag 17 juli 2007

Dirty Dancing - sjukfilmen nummer ett

I söndags var vi på Flygfyren och handlade lite, vilket vi ofta är. Och som alltid fastnade vi vid lågprisfilmerna (ni vet de man kan ta två eller tre av och köpa för nittionio svenska riksdaler.).

För ovanlighetens skull hittade inte Mårten någon film, för det brukar vara han som hittar en hel drös han vill ta med sig hem. Ännu ovanligare var nog att jag hittade två filmer och att vi för en gångs skull gjorde slag i saken.

Nu är vi lyckliga innehavare av "Upside of Anger" (som ingen av oss har sett) och "Dirty Dancing". Den sistnämnda är ju ett måste. Det är en av mina absoluta favoritfilmer, en film man kan se hur många gånger som helst (jag har nog sett den över tjugo gånger redan). Det är en riktig sjukfilm, det vill säga en sådan man gärna tar fram när man ligger med feber i soffan under en filt. Inget slår "Nobody puts Baby in a corner" eller "I carried a watermelon".

Nu är jag redo inför nästa släng av influensa.

måndag 16 juli 2007

Halvårsfödelsedag

Idag fyller jag tjugoett och ett halvt år! Haha... kan tänka mig att det bara är pappa och jag som tycker att det är roligt...

Här krävs regler

Jag måste säga att jag blev mycket tveksam inför min systers kommande vistelse i vår lägenhet, när hon tänkte sätta sig på vårat fina soffbord! Hade hon satt sig hade det gått sönder, och jag hann precis stoppa henne! Snacka om att hon chockade mig.

Det blir nog till att gå igenom en väldig massa regler, annars så blir det totalstopp. Jävla idéer alltså, inte gör man väl så hos folk?

Här kan man sitta i vårat hem: på golvet, på stolarna, i soffan, i sängen samt på toaletten. Inte någon annanstans. Jag hoppas att det har gått fram nu.

Jag får nog komponera en lång lista med regler. Eller smuggla med katterna på resan...

Harry Potter och möhippa

Helgen har passerat så fort. Inget ovantligt med andra ord. Men det har varit en bra helg.

I fredags såg vi nya Harry Potter. Den rekommenderas verkligen. Men Harry håller ju alltid hög klass.

Och i lördags var det möhippa för Mårtens syster som gifter sig i augusti. Och det var verkligen jätteroligt! Det började med den sedvanliga kidnappningen och fortsatte med picknick i parken, spa, middag och pinsamma frågor.

Och gårdagen tillbringades med att vara trött. Dagen bara försvann. Vid sju på kvällen trodde jag att klockan var runt tre, vilket kan bero på att jag kom i säng vid halv tre efter lördagens festligheter.

Idag ska det bli varmt och fint. Äntligen!

fredag 13 juli 2007

Vill skrika och gnälla som ett barn

Fan alltså. Jag vill skrika, gnälla, hoppa runt och bete mig som ett litet barn. I huvudet gör jag det, men utåt är jag lika sansad och trevlig som vanligt.

Jag är så förbannat trött på mitt jobb och den helvetiska maskinen. Jag står inte ut med ljudet, att hela tiden behöva resa sig, böja sig ner, sätta sig igen, knappa på datorn och göra precis samma saker hela tiden. Det spelar ingen roll om det är en mejsel eller en hammare, det är alltid samma visa. Detta har jag gjort i över ett år nu, och jag står inte ut längre.

Nåja. 18 dagar kvar till frihet, varav 12 av dem tillbringas på jobbet. Jag får intala mig att det går fortare än man tror.

Nummer 200

Inlägg nummer 200.

Fredag.

Fredag den trettonde.

Regn. Typiskt.

Ikväll ska vi se nya Harry Potter-filmen. Roligt!

torsdag 12 juli 2007

Våran låt

När jag ändå är inne på det här med låtar (med tanke på 047:s Ankan som jag lade ut igår), tänkte jag passa på att lägga ut min och Mårtens låt. Alla par har ju ett musikstycke som är speciellt för dem.

Det finns ingen musikvideo till den, så ni får nöja er med en grym live-version.

Lyssna och njut. Den har en så stor innebörd.

Evil In A Closet - In Flames

Bajslukt i punktform

Igår var Henke och hälsade på oss. Det var trevligt. Han är en sådan filur man inte ser speciellt ofta, helst inte sedan vi flyttade ifrån huvudstaden. Och sådant är ju alltid tråkigt.

När vi skulle gå till Arenan för äta pizza lyckades jag hitta min syster, och hon hängde med. Det var länge sedan jag umgicks med henne, men vi pratade om att åka in till stan och gå på bio i sommar.

Amanda sommarjobbar på ålderdomshem, och igår hade hon torkat en massa bajs. Det värsta var att hon hade fått för sig att hon luktade bajs på armarna, och självklart skulle ju jag testlukta för att hon var "imun" själv (inte mitt påfund). Och om sanningen ska fram så luktade hon bajs på vissa punkter (jag vägrade lukta mer sedan). Helt sjukt och ganska vidrigt!

Manda, tur att man kan tvätta sig. Annars skulle jag aldrig vilja ha det jobbet du har.

onsdag 11 juli 2007

Dagens låt - Ankan

Detta är dagens låt. Den hörde jag på P3 för några dagar sedan. Det var en tjej som ville höra den i ett önskeprogram.

Varsågoda, mina vänner!

Ankan - 047


Hemsnickrad blomlåda

Det är morgon. Det är onsdag. Snart har halva arbetsveckan passerat. Glädje!


Igår lekte vi snickare och tog bort den fula hemsnickade blomlådan som satt runt hela balkongen (inget vi har satt dit). Anledningen till att det blev just igår är att de ska byta ut balkongfasaderna på vårat hus med början idag. Vi hade tänkt ta bort den förr eller senare i alla fall, så det var lite skönt att bli av med den redan nu.

Det lustiga är att det suttit en lapp i trapphuset hela veckan som uppmanat folk att ta bort saker som sitter på balkongräckena. Men självfallet är det ingen som har gjort något (utom vi). Det hänger fortfarande blomlådor och diverse andra saker överallt. Ibland undrar man hur folk resonerar egentligen, vill de inte ha sin balkong uppfräschad?


Annars var det inte nog med att regnet öste ner när jag kom hem igår. De har dessutom flyttat hållplatsen jag brukar gå av vid, så det är mycket längre att gå nu. Precis vad man behöver då man kommer från jobbet med huvudvärk och mår illa efter bussresan.


Man upphör aldrig förundras. Det är finurligt.

tisdag 10 juli 2007

Hyfsat lovande

Det ser hyfsat lovande ut. Men man vet ju aldrig, så det är bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa.

Just nu vill jag bara åka hem och kramas med Mårten. Hemlängtan. Verkligen.

måndag 9 juli 2007

Kan vara avgörande

Jag glömde en sak.

Idag kan vara helt avgörande i mitt liv. Eller inte alls. Det visar sig.

Vi får se i vilken riktning allt beger sig.

Spännande.

Ont-i-huvudet-helg

Det var helgen. Det var det.

Det har varit regnigt, kallt och rena hösten. Två riktiga ont-i-huvudet-dagar. Skit också! Där försvann helgen som man gått och längtat efter hela veckan. Nu är det bara att sadla om och vänta på nästa i hopp om att den blir bättre. Lite badväder vore inte dumt.

Nåja, vi har i alla fall hunnit städa lite grand och hälsa på mina föräldrar, där katterna fick träffa två hundar för första gången. Hela hund-katt-grejen gick ganska bra, men lite läskigt tyckte de att det var. Längst in under sängen tyckte de var en säker plats, och det var inte det lättaste att få ut dem därifrån.

I övrigt fortsätter höstvädret. Ajajaj.

fredag 6 juli 2007

Åter dags för dregel

Det är äntligen fredag. Vilket är ganska storartat med tanke på att det har varit måndag hela veckan.


Åter dags att det upp det där satans dreglet. Det har varit lugnt ett tag, men idag dök det upp en trängre buss.

En trängre buss bidrar till att man inte kan sjunka ner lika långt i stolen innan man slår i sätet framför. Vilket gör att man tvingas sitta i en helt annan vinkel, och då dreglar man tydligen hejvilt.

Dessutom hade jag en tröja i syntet, och det torkar ju inte i första taget. Jag försökte dölja mig under jacka när jag sprang in i byggnaden och ner i omklädningsrummet.

Livet är sannerligen hårt.

torsdag 5 juli 2007

Två år tillsammans

Det är den stora dagen. Idag firar vi.

Men vi har inte planerat något speciellt, utan det blir kanske till helgen. Det är så svårt att hitta saker att göra på en torsdag, då man dessutom sliter på jobbet hela dagen.

Det är en dag av glädje och kärlek. Idag har vi varit tillsammans i två år och förlovade i ett.

Jag är så glad att jag har dig, älskling.

onsdag 4 juli 2007

Ingen vind kan blåsa omkull oss

På jobbet har jag den senaste veckan hört en låt på P3 som jag fastnat för. Texten är så vacker. Refrängen är vi, Mårten.

Nu ska ni få läsa den.


Ingen vind kan blåsa omkull oss nu - Lasse Lindh

Ingen vind kan blåsa omkull oss nu ohoo
Dom kan kalla oss fula men aldrig för grå
Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi (ohooh)
har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss

Jag vet en pojke som är så blek, att han gör ont att titta på
mager, kantig med höjda axlar och randig tröja
och hår som inte sett sin gamla råttfärg på tusen år
och han har en flicka, rultig och glad och så kär att hon nästan spricker
Och hon skriker - Du är det sötaste som finns
Och jag, jag älskar att du nästan ramlar omkull av minsta vindpust

Men ingen vind kan blåsa omkull oss nu, (oohoh)
dom kan kalla oss fula men aldrig för grå
Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi (ohooh)
har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss

Jag vet en flicka som är så lång, att hon kan röra vid stjärnorna
men ändå går med krökt rygg och känner sig minst av alla
För hon kallas flaggstång och gråter på platser så tysta och trånga
Men ingen ser vad jag ser,
hon är vacker som en ängel där hon dansar i sitt rum
Till sånger om brustna hjärtan och drömmar gjorda av glas
Oh, sötnos din kärlek kan dom aldrig plocka ner

Men ingen vind kan blåsa omkull oss nu, (oohoh)
dom kan kalla oss fula men aldrig för grå!
Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi (ohooh)
har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss

Dödsångest - en kruttant blev en ängel

I och med Alice Timanders död, (må du vila i frid), fick jag en släng av dödsångest av att läsa om att hon som 91-åring hade mer livslust än någonsin. Alla förväntar sig att man ska acceptera det här med döden när man har blivit gammal, men jag tror faktiskt inte att folk gör det. Såvida man inte drabbas av någon hemsk sjukdom eller är helt ensam, så är det nog ingen som har dödslängtan.

Alice var en lysande personlighet, en livsnjutare och kruttant. Det vill jag också bli. (Även om jag inte tänker springa runt på galaföreställningar, alla har sitt eget sätt.)

Jag blev lite ledsen när jag fick reda på att hon var död. Det var nästan så att man väntade sig att hon skulle finnas föralltid.
En kruttant har blivit en ängel.


Jag vill leva förevigt.


Mårten, lever du förevigt med mig?

Måndag hela veckan

Hittills har det känts som måndag hela veckan. Det är frukstansvärt.

Det enda positiva med att gå till jobbet är att man får stryka ännu en dag i almanackan.

Det kan inte vara bra.

tisdag 3 juli 2007

Ekorren med änglavakt

När vi åkte från landet i söndags höll jag på att köra över en ekorre.

Helt plötsligt dök den upp ur dikeskanten, men såg bilen och vände precis innan den skuttade ut på vägen.

Hade den inte gjort det hade den blivit mos, eftersom det inte hade funnits en chans att väja. Men jag hann åtminstone sätta foten på bromsen.

Jag är glad att den klarade sig. För jag vill inte döda ett oskyldigt sött litet djur, även om det inte är med flit.

måndag 2 juli 2007

Den nya pizzerian

Vi tänkte att vi skulle testa den nya pizzerian för andra gången igår. Den ligger ju ändå vägg i vägg och är mitt i sin uppstartsperiod, så man kan ju ge den en del chanser.

Första gången vi beställde pizza där fick vi vänta jättelänge, trots att det tomt därinne. Och när väl pizzorna var färdiga, så var de tydligen felgräddade, så vi fick vänta medan de gjorde två nya. Sedan fick vi fyra pizzor med oss hem. Det kan ju tilläggas att det inte var någon fel på de första pizzorna, och att de andra knappt var gräddade alls. Min pizza var alldeles degig.

Andra gången var igår, då vi var alldeles för trötta för att laga middag (trots det lagade vi massa matlåda senare på kvällen). Vi ringde in våran beställning och fick tiden en kvart-tjugo minuter. Tjugo minuter senare var vi där och de hade inte ens börjat göra vår mat! Dock var det väldigt mycket folk, men då borde de ha sagt en annan tid. Så vi fick vänta i en kvart till, och när vi kom dit tjugo minuter efter det var tydligen mozarellan slut (kunde de sagt tidigare!). Så då erbjöd de sig att göra en annan pizza istället, men vi orkade inte vänta, så vi tog min sallad och gick hem. Väl hemma ringde vi till en pizzeria längre bort. Vi gick dit och fick maten direkt, vilket tog mindre än tio minuter.

Så igår tog det oss en timme att få hem vår hämtmat. Väldigt dåligt måste jag säga.

När det lugnat ner sig vid den nya pizzerian kanske vi ger dem en chans till. Men bara kanske...

Duggregn

I helgen var vi på landet och firande svärfar (okej då, blivande svärfar). Egentligen är det idag han fyller år. Grattis!

Vi hann med en liten båttur, att få duggregn på sig, att äta god middag och att sova i en nittiosäng. Inte illa alls.

Nu är det ny månad och väldigt roligt. Kanske...

söndag 1 juli 2007

Kattfödelsedag


Idag fyller Filur och Krumelur 1 år! Ett stort grattis till våra små kissemissar!

lördag 30 juni 2007

Radioskuggan jagar mig

Det är lördag och jag sitter vid min bärbara dator och lyssnar på webbradio.

Bandit Rock 106-3, vad annars?

Som jag har längtat! Man kan nämligen inte sätta på radion helt spontant där vi bor, eftersom det i vårt område är en jäkla radioskugga. Det enda vi får in är i princip Radio Roslagen och P1.

Det är nästan så att man gråter.

Och på jobbet får man bara in P3. Det börjar jag lite smått tröttna på.

Så det har det varit abstinens väldigt länge.

Men nu har jag tagit mig i kragen och får äntligen lyssna på mitt älskade Bandit.

Den förbannade radioskuggan förföljer mig.

fredag 29 juni 2007

Varje morgon - ett maratonlopp

Varje morgon måste jag springa till bussen. Det spelar ingen roll om jag går upp en halvtimme tidigare än vanligt. Tiden bara rusar iväg.

Detta är ett helvetiskt problem, eftersom jag väldigt gärna hade tagit det lite lugnare på morgonenkvisten. Kanske allra helst med tanke på att jag har noll kondition, och väl framme vid busshållplatsen andas jag som om jag har astma.

Allra bäst vore ju om jag lyckades med genidraget att både hinna gå lugnt till bussen och att frambringa bättre kondition. Annars är jag rädd att det finns en risk att jag rasar sönder och samman. Och det vill vi ju inte.

Ett inlägg till världens vackraste

Jag tänkte att jag skulle skriva ett inlägg till världens vackraste människa, och berätta hur mycket jag älskar honom. Men alla ord känns så överflödiga.

Jag älskar dig, Mårten.

Jag tror att det räcker gott och väl. Dessutom går det inte att beskriva det på ett bättre sätt, för det finns helt enkelt inga ord som kan ge rättvisa åt den känslan.

En stor gul fläck

En av mina allra snällaste och trevligaste arbetskamrater råkade precis av misstag lysa mig i ögonen med en väldigt stark ficklampa. Han märkte inget, och jag kommenterade inte.

Nu har jag en stor gul fläck som vandrar runt framför ögonen. Irriterande.

torsdag 28 juni 2007

Längtar bort sommaren

Det är så jäkla synd att jag går och längtar bort hela sommaren på grund av den lilla tid av frihet som nalkas bakom hörnet. Man går miste om så mycket.

Nu är det bara 23 arbesdagar och 33 dagar kvar totalt. Ni ser.

Mårten älskar mig

Det är fan fantastiskt att någon kan älska mig så som han älskar mig.

Det är helt otroligt. Obegripligt.

Jag som inte ens älskar mig själv.

Det var nog ingen annan...

Jag vet att jag är galen.

Jag tror inte att någon tyckte att det som stod i mitt förra inlägg var roligt, med undantag från mig då. Men det gör inget, för detta är min blogg och sådan är jag. Just take it or leave it.

Inte för att jag tycker att Veronica är ett fult namn, verkligen inte. Men jag har alltid haft svårt för mitt tilltalsnamn (Matilda), mycket beroende på den uppståndelse som alltid kretsat runt det. Därför var det på något sätt lustigt att namnen var så lika mina, och Davys störtsköna kommentar.

Misstolka mig inte.

onsdag 27 juni 2007

"Jag beklagar"

Jag bara måste berätta en sak.

I boken jag läser just nu, "Fula fiskar", heter den kvinnliga huvudpersonen också Matilda (så himla glad att författaren stavat det utan H, för MatHilda är bland det fulaste som finns), med Veronica som mellannamn. När den manliga huvudpersonen, Davy, får reda på det säger han med ett medlidande uttryck i ansiktet:

-Jag beklagar.

Jag höll på att skratta ihjäl mig. Matilda Veronica är slående likt Matilda Viktoria som jag heter.

Och jag beklagar också. Stackars sate, tur att det bara är påhittat.

Inkräktare

Jag störs av att de sitter där. De är som inkräktare på mitt territorium.

Jag blir kallad L:s namn flera gånger dagligen sedan hon slutade. Ingen verkar reagera. Skumt.

Detta är en hönsgård, ett enda virrvarr.

Förbannelse - ett avslöjande

Alltså, jag måste bara erkänna att jag läser Alex Schulmans blogg. Detta gör jag inte för att jag tycker att den är bra och att han verkar vara en toppenkille, snarare tvärtom. Jag tycker inte om honom alls, jag tycker att han är elak och hjärndöd.

Ändå sitter jag och läser hans inlägg varje dag på jobbet (dock aldrig hemma). Jag får skylla på att jag inte har mycket vettigare att göra när maskinerna rullar. Alla bra bloggar blir lästa och förbrukade alldeles för snabbt, och lämnar en kvar med skräpet.

Med tanke på att jag faktiskt läser den smörja som Alex Schulman producerar, så vore det en stor fet lögn om jag inte hade en länk till hans blogg på min sida, eftersom jag länkar till alla bloggar jag läser. Så nu finns det en, dock en aning motvilligt.

Faktum är att jag har börjat läsa denne herres fästmös blogg också (så det finns tyvärr en länk dit också), och hon är fan inte klok! Hon är ju betydligt värre än honom, med rena lågstadiet och intelligensbefrieri. Men självklart finns det något där, annars skulle man inte fortsätta läsa.

Jag är fångad i ett intelligensbefriat träsk och jag vet inte riktigt varför. Dock är det som en dålig Hallmark-film. Trots att det är dåligt och kass kvalité vill man veta vad som händer. Det är en förbannelse.

Jag ville bara vara ärlig. Ibland är det bra att dela med sig av sina laster och bekymmer. Det har jag gjort nu. Och det känns redan mycket bättre. Thank God!

Jag sover tyngre nu

Jag sover så tungt på bussen nu för tiden. Vaknar inte alls lika ofta som tidigare. Men jag är alltid vid medvetande och seende när det är dags att gå av.

Någon gång måste ju kroppen missa det där med att känna var man är någonstans och hur långt det är kvar. Då kanske jag hamnar i Norrtälje igen, tillbaka på ruta ett.

Den dagen den sorgen.

tisdag 26 juni 2007

Midsommar och födelsedag

Årets midsommar firades vid Mårtens föräldrars hus i skärgården (vad jag älskar skärgården!). Det var relativt varmt och strålande sol. Senare fick vi höra att det regnat i både Norrtälje och Stockholm.

Vi tillbringade dagen vid hembygdsgårdens midsommarfirande, där en äldre dam gick runt i folkdräkt och falskt sjöng alla de sånger som det dansas till runt stången. Det var riktigt charmigt.

Vi drack saft och åt bullar sittandes i det gröna gräset (enda till man började känna sig blöt i ändan), köpte lotter utan att vinna något, och hade det allmänt trevligt.

Efteråt åkte vi tillbaka till huset och tog det lugnt, innan det på kvällen blev grillning med jordgubbstårta till efterrätt. Det är ingen midsommar utan gräddtårta med jordgubbar.

Midsommardagen tillbringades i Rimbo hos mina föräldrar, eftersom mamma fyllde år. Lite oväntat dök hela släkten på pappas sida upp, men det var bara trevligt.

Av mig och Mårten fick mamma ett presentkort på Lindex, en bok och ett litet hjärta. Som tur var blev det uppskattat, eftersom hon vägrat berätta vad hon önskar sig var det lite svårt att komma på något. Amanda hade köpt Underbara älskade på DVD, vilken vi såg på kvällen. Det var en otroligt bra och vacker film.

Annars snurrar det runt precis som förut. Enda undantaget är väl att det öppnat en pizzeria vägg i vägg med oss. Vi får väl se hur det slutar.

Ett enda virrvarr

Det har hänt så mycket.
Man blir inte direkt lugnare när man möts av ett solskensleende och ett skämt om en stundande explosion första dagen efter att L slutat. Jag har verkligen fått det bevisat de senaste dagarna att ingen kan ta hennes plats.

Det är tomt här sedan L försvann och det känns som om hela stället håller på att spåra ur totalt. Inte nog med att jag ska vara lärare för norrmännen, nu ska även danskarna ha min undervisning. Helt okej med norrmännen, för de är lättare att förstå och har jag träffat dem flera gånger tidigare. Danska känns bara så avlägset just nu. Språket är svårförståeligt, och alla väntar sig att man ska förstå, mycket eftersom det ändå är ett skandinaviskt företag. Klart vi förstår varandra, höhöhö (trots att de kanske inte alls gör det).

Dessutom springer jag runt och är barnvakt hela dagarna.

Den mystiske mannen har tydligen inget som helst med mitt arbete att göra. Så jag förstår verkligen inte vad han håller på med. Det är en hel del folk här som lägger näsan i blöt trots att de inte har med saken att göra. Det gör mig så fruktansvärt less.

Nej, just nu vill jag bara skita i det här och börja plugga. Dock har jag ingen aning om jag kommer att komma in eller inte, helst efter att jag har strukit och tagit bort alternativ jag sökt från början. Min beslutsångest är brutal.

25 arbetsdagar och 35 dagar totalt innan jag kastas ut i frihet.

tisdag 19 juni 2007

Den mystiske mannen

Jag börjar känna mig förföljd av den där mystiske mannen och hans burdusa sätt.

Senast på lunchen haffade han mig, frågade om det var full fart på maskinerna och sa att han tänkte komma ner och titta till mig snart. Som någon sjuk arbetskontroll!

Nu sitter jag spänd och fasar för hans uppenbarelse.

Groggy och sinnesförvirrad

Det är lite läskigt när man lyckas somna riktigt tungt på bussen, och plötsligt vaknar upp helt groggy och sinnesförvirrad. Det hände mig imorse.

Jag somnade mellan Finsta och Rimbo, och vaknade av att bussen körde upp på en trottoarkant av misstag i Gottröra.

Vid uppvaknandet hade jag ingen som helst koll på någonting. Jag visste inte hur mycket klockan var, och jag var helt övertygad om att bussen körde åt fel håll.

En panikartad känsla började växa sig större inom mig, när jag fick för mig att jag hade sovit som en stock jättelänge, och att bussen var påväg tillbaka till Norrtälje igen.

Jag var tvungen att stirra på Gottröra kyrka och se åt vilken håll den försvann, innan tankarna började klarna i mitt snurriga huvud. Det var då jag upptäckte att allt var som det ska.

Lugn igen, försjönk jag åter i sömn.

Så det kan gå...

måndag 18 juni 2007

Tomt och ensamt

Det är tomt och ensamt här, nu när inte L är kvar. Det känns lite sorgligt, faktiskt.

Jag kan inte låta bli att oroa mig lite grand. Det här kommer att bli en lång resa.

fredag 15 juni 2007

En inbiten stockholmare

För en inbiten stockholmare finns inte Norrtälje, Göteborg, Umeå, Växjö, Karlstad, Uppsala, Malmö eller Haparanda.

Det enda som finns är Stockholmsstad och förorterna. För där vill ju alla bo, eller hur?

Snacka om inskränkt! För majoriteten av alla stockholmare finns bara Stockholm, världens metropol.

Jag vill aldrig mer bo där.

För mig finns Norrtälje, Göteborg, Umeå, Växjö, Karlstad, Uppsala, Malmö och Haparanda... ja, till och med Luleå. Jag kan tänka mig att bo där. Jag kan tänka mig att bo i hela landet, men det kan inte de flesta av dem.

Jag har provat Stockholm, och det var absolut inget för mig.

Riktigt inbitena stockholmare provar inte, de kan inte ens tänka sig eller nedlåta sig att lämna "mittpukten".

Generalisering, jag vet. Det behövs ibland när man kommer i kontakt med de oundvikliga rötäggen (och nu säger jag inte att alla är rötägg). Faktum är att det är en helt annan stämning i Norrtälje, där jag bor nu. Det kan verkligen inte vara hälsosamt att bo i huvudstaden, och då menar jag på både ett fysiskt och psykiskt plan.

Idag är sista dagen

Idag slutar L på jobbet.

Det är både en glädjens dag och sorgens dag. Glädje för hennes skull, absolut. Hon ska ha lite semester och sedan börjar hon på sitt nya jobb. Sorgligt för mig som kommer att få arbeta här utan henne, det kommer att bli enormt tomt.

Det kommer att bli tuffa en och en halv månad innan jag själv är fri härifrån. Nu är det jag som ska vara barnvakt ensam. Ajajaj.

onsdag 13 juni 2007

Kondition som en disktrasa

Jag måste börja träna och äta bättre. Såhär kan jag ju bara inte fortsätta. Kondition som en disktrasa.

Nu var det sagt.

Jag hatar att vara en godisråtta. Varför kan man inte vara beroende av lite nyttigare saker som sallad, istället för choklad?

Det är sannerligen en grym värld.

Varje morgon - en dimma

Varje morgon känns som måndag. Jag sover som en stock på bussen, och vinglar runt i dimma de första timmarna på jobbet. Och det enda jag vill är att få vara hemma och sova ut, åtminstone en dag extra. Det skulle göra mig gott.

tisdag 12 juni 2007

Förstående och insiktsfull

"Det skulle ju vara helt sinnessjukt om de införde två karensdagar. Tänk bara på de kvinnor som lider av svår mensvärk, och måste vara hemma en eller flera dagar i månaden. För dem vore det ju ödesdigert."

Man blir så glad när man har en sådan förstående och insiktsfull sambo. Män brukar vara helt främmande och nekande inför kvinnliga problem. "Sluta larva dig nu, så ont kan det ju inte göra!" Inget sådant här inte. My heaven!

Han har så många pluspoäng, min Mårten. It is love.

Studenten & sommaruppdatering

I fredags tog min älskade syster studenten. Många grattis! Nu är hon utsparkad i den stora världen, inte fy skam inte.

På morgonen var hon över och lånade en väska, och passade samtidigt på att ge mig sin kamera. Vilket resulterade i att jag tog över åttio kort bara under utspringet och kortegen. Så nu kan hon sitta och sålla bäst hon vill. Alltid bättre med för mycket, än för lite.

Det var ett himla stoj och mycket glädje hela dagen. Massa släkt och vänner som samlades. En prima dag för syrran.

På kvällen skjutsade jag in Amanda och Sandra till Mobergs, där festandet fortsatte. Själv åkte jag hem och knöt mig för att orka arbeta dagen efter.

Lördagen bjöd på lite arbete och sedan en tur in till stan för att sälja bänkdiskmaskinen (vi har köpt en ny stor, som passar bättre i köket). Det var varmt och jäkligt, och man ville inget hellre än att ligga på stranden.

Väl hemma i Norrtälje igen bestämde vi oss för att åka ut till landet. Så vi spenderade kvällen och söndagen där, vilket var jätteskönt. Det enda som fattades var ett bad, men det får vi spara lite grand på.

Nedräkningen pågår förfullt. Den sista juli slutar jag på jobbet. Sedan blir det semester och Gotlandsresa.

Sämre väder finns i sikte. Hoppas att augusti blir rena sommardrömmen. Då är det ledigt. Finally!

torsdag 7 juni 2007

Bävermannen

Det är första gången på över ett år som Bävermannen har vetat var jag jobbar någonstans, efter att ha frågat varje gång han sett mig. Fascinerande.

tisdag 5 juni 2007

Psyko, Takida & studentpresent

Att komma på en bra studentpresent till syrran är inte världens lättaste uppgift. Men nu tror jag att jag har kommit på en hyfsat bra grej. Man kan ju i varje fall hoppas.

Solen skiner ute, och det är jättevarmt! Äntligen är det sommar på riktigt. Lite läskigt är det dock att solen tar så väldigt. Jag satt inte ute länge igår, men jag blev ändå röd. Så idag blev det till att undvika att ha linne på sig. Får smeta in mig riktigt ordentligt med solkräm imorgon, så att jag kan njuta av dagen i största möjliga mån.

Takida's spelning på OK var faktiskt riktigt bra. Dock rubbade den hela helgen, med tanke på att de inte började spela förrän halv ett på natten. Så man kom väl inte i säng förrän vid tre någon gång. Då hade jag varit vaken i 22 timmar.

Det enda tråkiga med clubspelningar är att de flesta är fruktansvärt packade, och inte hyser någon som helst respekt. Jag flyttade bara längre och längre bak, efter att blivit puttad, trampad på och slagen upprepade gånger. Don't like it at all.

Sedan var det något jäkla psyko som ställde sig mitt framför mig för att jävlas (efter att ha stirrat på mig konstant sjukt länge). Ett ex till en kompis. Han kan inte släppa henne trots att det är många år sedan. Jävla idiot!

Ikväll blir det middag hos svärföräldrarna. Det ska bli trevligt. En tripp till den stora staden efter jobbet med andra ord. Don't like the big city. Please, let me out of there!

torsdag 31 maj 2007

Bury The Lies - Takida i Norrtälje!

Igår kom äntligen Takida's nya skiva, Bury The Lies. Jag hade beställt den redan innan releasen, men posten hade tappat bort paketet. Men nu har jag den i min ägo. Victory!

Nu har jag bara idag på mig att bli någorlunda bekant med låtarna och texterna, för imorgon spelar de på OK i Norrtälje. Gissa vem som kommer att vara där!

Himla härligt att det för en gångsskull kommer ett riktigt bra band och spelar här i Norrtälje.

Jag ska skutta och dansa hela natten imorgon. Japp, det ska jag.


"You have a credulous mind, it's not a halo
showing in front of your eyes.
Yeeaah
I have a devil inside, he can't say no
Put me to sleep and bury the lies, it's over."

onsdag 30 maj 2007

Vuxenpoäng

Vuxenpoäng kan man räkna ut sin "egentliga" ålder. Här är mitt resultat:

Din vuxenpoäng
Namn: Matilda
Datum: 2007-05-30
Ålder: 21
Vuxenpoäng: 20.4
Uppskattad ålder : 38

Som ni ser är jag tydligen alldeles för mogen för min ålder. Mentalt är jag uppenbarligen 38 år gammal. Det kan jag i och för sig inte riktigt hålla med om, men ändå.

Fick förslaget att sluta använda ICA-kortet och sälja bilen för att tappa poäng. Haha, in your dreams. Bonuscheckar från ICA är ju bland det bästa som finns! ;)

tisdag 29 maj 2007

Gratis bio - en frusen historia

Det börjar bli kaos och panik på jobbet. Det är krismöten hit och dit, och oro bland många. Men jag kan inte säga att det berör mig särskilt mycket. Det är skönt.

Idag är jag som en levande död. Eller något liknande. Vi var inte hemma förrän tjugo över ett inatt. Och det är ju jättesmidigt när man ska gå upp klockan fem på morgonen efter. Det tog emot imorse, men här är jag.

Anledningen till den sena timmen var att vi blev inbjudna till en testvisning på en film, "Svarta Nejlikan", som ska ha premiär i september. Himla roligt med gratis bio, när det enda man behöver göra är att efteråt fylla i en enkät med sina personliga åsikter.

Filmen skulle börja 21:00Park i stan. Och eftersom det garanterat skulle bli mycket folk anlände vi en timme innan och hamnade relativt långt fram i kön. Det var kallt och obehagligt att stå där, och när klockan var nio och de ännu inte hade släppt in oss började man allvarligt fundera på att ta sig hemåt. Men då kom de ut och meddelade att filmen inte var där, och att den var påväg. Ja... det borde de väl ha fixat från början?

Men runt halv tio fick vi äntligen komma in i värmen, och sedan började inte filmen förrän vid tio, efter att regissören hade hållit ett långt och utsvävande tal.

Det blev nästan nattbio av det hela. Sedan skulle man ta sig hem också. Bussen gick tio över tolv. Lite i senaste laget.

Tur var väl att filmen var ganska bra. Annars hade det känts ganska meningslöst med alla förlorade sovtimmar.

Nu väntar jag bara på delarna till maskinen, så att jag kan börja jobba igen.

fredag 25 maj 2007

Bajsattacken på Götgatan

Något man bara läser om höll på att hända mig för ett par dagar sedan.

Jag var påväg hem från bussen, och tog det relativt lugnt. Ofta brukar jag stressa hem, men solen sken och det kan man ju inte bara springa ifrån.

När jag gick Götgatan fram såg jag en kråka flyga och sätta sig på lyktstolpen jag alldeles strax skulle passera. Inte tänkte jag mer på det, förrän en stor hög med fågelskit seglade ner och landade med ett splash! alldeles framför mina fötter.

Hade jag kommit en sekund tidigare hade jag fått det hela i huvudet. Jag är glad att jag slapp tillbringa kvällen till att försöka få håret rent efter bajsattacken.

Dagens fåglar är rena terroristerna.

Du ligger inte bara med en person

"Det gäller att komma ihåg att man inte bara ligger med en person, utan med dennes föredetta partners också", säger Maria Bergström i dagens Metro.

Det hela utspelar sig i en artikel om att människor flirtar, har mer tillfälligt sex och och drar på sig könssjukdomar under sommarhalvåret.

Och jag tycker att det är så himla bra sagt! Det är sanning i allra högsta grad. En sanning som många inte tänker på när de är så mitt uppe i sagoruset.

Prisa kondomen under tillfälliga relationer! Våga visa dig stark!

Där satt den!

Dregel på tröjan - part 72½?

Dregel på tröjan - part 72½? Alltså seriöst, jag börjar bli lite trött på det. Man tar bara på sig mindre fina kläder på vägen till jobbet nu för tiden. Det spelar liksom ingen roll när jag springer omkring hela dagarna i arbetskläder.

Det är något fel på lasern. Så jag sitter här och kan inte jobba. Det blir nog lite svårt för dem att flyga hit en reparatör från Jönköping, med tanke på strejken. Så jag får nog sitta och mögla idag. Men snart är det helg - underbart.

tisdag 22 maj 2007

Avsaknad av sovrumsdörr skapar panik och sömnbrist

Vår katt har blivit tokig.

Vi har ingen sovrumsdörr i vår nya lägenhet. Och som det är nu börjar det bli akut med att skaffa en. När vi bodde i den stora staden Stockholm, hade vi en, och just den saknar jag. Annars är det inte speciellt mycket jag saknar från huvudstaden.

Anledningen till paniken med sovrumsdörren är vår ena katt, Filur. Han kommer bara tidigare och tidigare om mornarna och ska kurra, slicka oss i ansiktet och bita oss i fingrarna. Förut kom han alltid när min väckarklocka ringde vid fem om mornarna. Sedan gjorde han det till en vana, som han tog med sig till helgerna. Att bli väckt vid fem en helg, då man egentligen ska få sova ut, är grymt.

Nu har katten tagit det till nästa nivå, och dyker upp vid fyra varje morgon. Det är bra hemskt att bli väckt en timme innan väckarklockan! Och för att inte tala om helgerna! Inte undra på att jag alltid är trött och sover lika illa som en skunk luktar.

Här krävs drastiska åtgärder.

måndag 21 maj 2007

Slagsmål med borrmaskin

Igår var det varmt! Dock blåsigt, men det gjorde inget.

Mårten och jag tog en långpromenad i värmen, runt Kvisthamra och glass på Donken. Det var härligt.

Sedan slogs vi med en borrmaskin i köket. Nåja, det var mest Mårten som slogs, jag höll mig en bit ifrån.

Och i lördags jobbade jag, och sedan tog vi bilen till Åkersberga och firade mina kusiner lite grand (Grattis på er!).

Det var helgen det. Nu välkomnas måndagen. Kanske inte alltför glatt, men ändå.

fredag 18 maj 2007

Sjukt, uttröttande tråkigt

Det är tur att det är fredag idag och inte måndag. Hade det varit måndag hade jag inte klarat hela veckan. Hela gårdagen kändes som en söndag, eftersom den var röd och ledig.

Dessutom sitter jag och är så fruktansvärt trött och slut. Det känns inte som om jag sov något alls inatt, utan bara låg och blundade hela natten. Dessutom hade jag svårt att somna på bussen hit, och mådde bara illa istället.

Till råga på allt fanns det inga frukostmackor att köpa. Så nu sitter jag här utan att ha ätit frukost. Tänkte gå och titta om en halvtimme och se om det har kommit in nya, för nu börjar jag bli riktigt hungrig.

Jag har dålig fantasi, och vet inte alls vad jag ska skriva. Det känns som om allt bara blir sjukt uttröttande tråkigt.

onsdag 16 maj 2007

Zombiedagar

Hade det inte varit ledigt imorgon vet jag inte om jag hade klarat den här veckan. Jag har tillbringat hela veckan som en zombie, och är nu inne på tredje zombiedagen.

Jag vill bara att det ska bli dags att åka hem snart.

tisdag 15 maj 2007

Dregel på tröjan - part two

Jag lyckades igen. Jag somnade på bussen och dreglade ner tröjan. För andra gången. Nu något värre. Man blir så trött.

Det värsta med att sova på bussen är att man är totalt nyvaken när man ska gå av. Detta resulterar i att man vinglar fram i en dimma genom säkerhetskontrollen och ner till omklädningsrummet. Det är inte förrän nu jag börjar vakna till liv.

Det enda jag vill är att åka hem och krypa ner i sängen. Det skulle vara så underbart.

måndag 14 maj 2007

Ett riktigt stolpskott - ta tillbaka Pekka

Bara ett litet tillägg till ämnet Eurovision Song Contest.

Kristian Luuk är ett riktigt stolpskott. Snacka om riktigt jobbiga och dumma kommentarer under hela kvällen. Och den där förbannade tutan han envisades med! Det var ju som rena barnkammaren!

Snälla, ta tillbaka Pekka Heino!

Kommer Pekka tillbaka, så blir allt som det ska vara. Då blir det professionellt och ett nöje att titta, och inte en ren jäkla pina att utstå mellan bidragen.

Nu har jag sagt mitt.

Får man säga så?

Får man säga att man gärna hade sett Ukraina som vinnare i Melodifestivalen i lördags? Den stora musiktävlingen har ju ändå spårat ur totalt, precis som Ukrainas bidrag. Sorry, The Ark, ni var för svenska och för lite öststat. What a shame. Not. Inget att skämmas för alls, bara att inse att slutet för Norden i detta sammanhang kryper närmre och närmre.

I fredags var Mickis och Sussi hemma hos oss. Vi åt middag, stoppade i oss massa annat onyttigt och tittade på "The Holiday" (förmodligen en av världens bästa filmer). Det var så roligt att få prata lite girltalk, skratta och umgås. Det har blivit så lite sådant på sistone. Det är alltid så mycket att göra, och så lite tid att disponera.

Ibland är det så bra att få besök, för då tar man tag i saker, så som disk, städning och andra tråkiga göromål man bara inte kan motivera sig till att uträtta annars. Egentligen borde man ju bjuda hem folk lite nu och då, för att få motivation till att ta tag i saker.

Igår tog vi bilen en sväng till mina föräldrar. De kopplade ur batteriet på verkstaden när bilen var på service, så nu måste vi köra med den för att tomgången ska stabiliseras. Detta ville vi ha avklarat innan fredagens besiktning. Och när vi ändå var där passade vi på att låna lite verktyg, för vi planerar att leka snickare hemma.

Dessutom fick jag en mobil av min far (en Samsung SGH-X640, har dock lite svårt för just Samsung), som han inte har någon användning för. Och eftersom min Nokia börjar balla ur lite smått var det välkommet, men det är inte så konstigt eftersom jag har haft den i många år (sådär runt fyra-fem skulle jag tro). Old fashion.

torsdag 10 maj 2007

Nedtryckt mitt i paltkoman

Det är så typiskt att de ska komma mitt i paltkoman.

Igår efter lunch stod två av mina chefer här, med ett par utländska höjdare, när jag kom tillbaka från lunchen. Inte vet jag hur länge de hade stått och väntat, men jag tycker att det är ohyfsat att komma mitt under lunchtid och bara ta förgivet att man ska vara där, utan att ha sagt till innan att de ska titta förbi.

De ville se lasermaskinen. Så det var bara till att jaga fram något att märka, lägga in det i datasystemet, sätta igång maskinen och köra. Allt med fruktansvärd stress.

De tackade för "showen" på en något bruten engelska, och försvann sedan. Där stod jag kvar, uppstressad och hade ingen aning om vilka det var. Man blir nämligen aldrig presenterad när det händer. "Såja, lilla arbetaren längst ner i hierarkin" (det faktumet att man är tjej förvärrar hela den biten ytterligare), och sedan en klapphuvudet.

Det vore väldigt mycket trevligare att veta om att man ska få besök redan innan, så att man kan förbereda och ta fram något bra att märka, istället för att i ren panikartad stress fara som ett pistolskott runt i rummet och leta. Eller något så simpelt som att bli presenterad, och få reda på vad det är för människor man har att göra med denna gång. Jag tycker inte om att bli nedtryckt och förbisedd när det är jag som fixar hela biffen.

Som om klassklyftor inte fanns? De finns för sjutton precis överallt. Man blir ju diskriminerad dagligen på ett eller annat sätt. Helst sedan de där borgarsvinen tog makten. Som jag sagt tidigare, inte ett dugg Robin Hood över dem. De bara tar från de fattiga och ger till de rika. Självupptagna as. Yes they are.

Stearinkanter

Hur kommer det sig att kanterna på osten alltid torkar, trots att ostmackan är noga inlindad i plastfolie? Det smakar verkligen stearin.

onsdag 9 maj 2007

Tillåt mig presentera - Filur & Krumelur

Dags för några bilder på våra små söta katter. Mina damer och herrar, tillåt mig presentera... Filur och Krumelur!

Krumelur i nya klösträdet.



Filur är trött och gäspar.



Krumelur är nyfiken på kameran.

Tantnamn - förargelse och insikt

Plötsligt slås jag med förargelse och insikt över vilket fult namn jag har. Efter att ha tittat på min badge där mitt namn står skrivet, slår det ner i mig som en bomb. Mitt namn är jättefult. Jag innehar ett riktigt tantnamn. Vad tänkte mina föräldrar på egentligen?! Det har jag svårt att begripa.

Nu har jag på något sätt gått tillbaka till mitt barndomshat mot mitt namn, efter att under flera år bara ha accepterat det. Men någon gång ibland ska man väl slås av det också. Ett som är säkert är väl att jag slutar tänka på det om ett tag, eftersom det finns så mycket annat viktigt att lägga ner enegri på.

Jag tillbringade hela min barndom med att undra varför mina föräldrar inte döpte mig till något fint, något lite mer flickigt, som till exempel Josefine. Josefine var länge mitt favoritnamn, men mamma sa att det inte passade mig.

En ytterligare faktor till hatet mot mitt namn är att jag hela tiden fått höra vilka andra i släkten som har hetat det. Sedan har många gamla tanter sagt att de också heter som jag. Det var traumatiskt för ett litet barn, jag lovar. :P

Men på något sätt kanske namnet ändå har passat mig, eftersom jag alltid har varit lillgammal av mig.

Jag kan inte säga att jag förstår dagens hysteri över namnet. Nu heter alla småbarn det. Och jag kan inte säga att jag förstår föräldrarna överhuvudtaget. Jag skulle då aldrig döpa mitt barn till det, det är ett som är säkert.

Nu för tiden är jag ganska tillfreds med mitt namn, men ibland kan jag inte låta bli att slås av denna lilla avsky som ligger kvar sedan barndomen - MATILDA är ett tantnamn.

Morgonbestyr

Det är samma procedur varje morgon.

Min mobil ringer för att väcka mig, och jag snoozar i ungefär en halvtimme (om jag inte har fått för mig att duscha på morgonen, för då blir det ungefär tio minuter). Sedan tar jag mig upp på något underligt vis, med tanke på att jag är som en död fisk, klättrar över Mårten och sätter ner fötterna på golvet med en duns. Sedan fullkomligt vinglar jag ut till badrummet, stänger in mig och hör katterna krafsa på dörren utanför. Men det är inte rätt tid att ha en kurrande katt i knät när man sitter på toaletten och vaknar.

När jag har vaknat till någorlunda går jag in i sovrummet och letar kläder. Och när jag samlat ihop allt jag ska ha med mig, tittar jag på världens vackraste som är en lyckans ost, för han sover så sött och kan sova minst ett par timmar till. Han är så fin att jag bara måste stoppa om honom och pussa en massa pussar. Då brukar han vakna till lite, men det är aldrig meningen.

Sedan blir det fart på mig, eftersom jag upptäcker att tiden flugit förbi. Jag gör frukost, som jag aldrig hinner äta hemma, packar väskan och borstar tänderna. Sedan går jag i rask takt, ibland springer, till bussen. Bussen som tar mig till en ny dag av tristess och vantrivsel.

Men snart börjar en ny tid. Det ni!

tisdag 8 maj 2007

Utbränd vante?

Det här är riktigt sjukt. Jag är fortfarande väldigt trött. Igår höll jag på att somna hela dagen, vad jag än gjorde, till och med när jag stod. Det är nästan så att man börjar tro att man är utbränd. Semester är något jag behöver i vilket fall som helst. Can't deal with this shit anymore.

Mårten, jag saknar dig!

måndag 7 maj 2007

Så långt kvar

Tiden brukar rulla på relativt bra, men nu är det måndagsmorgon, och jag är dödstrött. Med anledning av det kan jag inte påstå att jag är på speciellt bra humör. Hela jäkla arbetsveckan återstår ju!

fredag 4 maj 2007

Strid om muspekaren

Datasupportkillen kan gå in i ens dator och titta på vad man gör, utan att närvara fysiskt, om man får problem. Det enda man behöver göra är att ange datorns id-nummer.

Igår fick hon problem. Hon ringde datasupportkillen och angav datorns nummer. Sedan förstod hon inte att han skötte biffen. "Vad ska jag klicka på nu?" följt av världens strid om muspekaren. Detta genomsyrade hela eftermiddagen. Jag blev så full i skratt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

torsdag 3 maj 2007

Planer fram till 100 - inga efter juli

Jag är hopplös. Jag kommer aldrig att komma på vad jag vill göra med mitt liv. Och nu menar jag yrkesmässigt, för jag har redan planer fram till jag är 100 år vad beträffar svenssonliv. 'Cause I've found him... *sjunga*

Nu sitter jag och vantrivs på ett arbete som jag verkligen inte tycker om (snacka om slöseri). Och det finns ju en risk att det blir precis likadant, när jag väl har pluggat. Och så ska man välja också. Välja utbildning. Hur sjutton ska man kunna göra det när man inte vet? Och man mår ju inte direkt bättre av alla kommentarer; "Nu får du faktiskt ta och plugga snart!". De kväver mig. Snälla, låt bli mitt liv! Jag pluggar om jag vill! Världen går inte under för att jag är 21 år och inte har pluggat än! Det finns massor med tid! Snälla, gör inte min beslutsångest värre...

Bravader på bussen

Man blir lite skrämd när man lyckas somna till ordentligt en stund på bussen, och tror det är en bra bit kvar, tills man tittar upp och märker att det alldeles strax är dags att gå av.

Hittills har jag i alla fall inte åkt för långt, men det kommer säkert. Den dagen den sorgen.

En annan klurig sak är att åka buss när man blir åksjuk lätt. Man får inte vara hungrig och man får inte vara mätt. Det bara måste vara någonstans mittemellan. Sedan får det inte vara för varmt eller för mycket folk, eller alldeles för kurvigt. Det kan vara ödesdigert.

Men ärligt talat skulle jag hellre sitta och åka buss hela dagen, än att vara här.

onsdag 2 maj 2007

En fest, en slapp dag och 82 flaskor

Efter en fest och en relativt slapp dag (med undantag från disken) är jag här igen. Bara tre arbetsdagar kvar, och det känns som måndag. Härligt.

J's fest i måndags var himla rolig, dock orkade vi inte stanna så länge, eftersom hela dagen hade ägnats åt jobb. Bara att komma i tid var en svår uppgift som vi inte klarade. Jag var hemma kvart i sex och hade då en kvart på mig att köpa födelsedagspresent, sedan skulle det ätas middag och bytas om. Men vi kom dit, lite senare än planerat.

Jag läste Silverfiskens blogg (han är så bra!) och han tipsade om ett beroendeframkallande spel som Absolut har. Man ska leta reda på 82 flaskor dolda i en bild på två minuter. Jag har lyckats komma upp i 80 stycken hittills. Himla roligt! Men som sagt, varning för beroende.

måndag 30 april 2007

Så väldigt jätteful

Min blogg är ful. Men den ska vara det också. Ful. Så väldigt JÄTTEFUL! Där har ni mig i nötskal.

Nu ska jag tralla vidare på roliga melodier i mitt huvud.

Trollkarl på Uppsala slott

Valborgsmässoafton. Valborg. Klämdag för många, jobb för mig.

Som sagt, jag sitter på jobbet. De flesta har tagit ledigt, så imorse var man lite osäker på om man tagit fel på dag eller inte. Men nej, jag har hittat några andra förlorade själar som springer här och stretar liksom jag. Det känns inte direkt som att det kommer att vara någon stressig dag idag. Just go with the flow, liksom.

Det blir lite stressigt efter jobbet, då jag på en kvart ska hinna inhandla födelsedagspresent till J (Grattisgrattis!) som har födelsedagsfest ikväll. Men det får gå. Förlåt redan nu om det blir en dålig present.

I lördags var vi på min farbrors 50-årsfest i Uppsala slott. Det blev fin middag, med bordsdam eller bordskavaljer. Jag hade tur och fick Mårten, eftersom man enligt koden inte får splittra på ogifta par. Mitt emot oss satt en ytterst intressant figur, en yrkestrollkarl, som var jättetrevlig och som sedan uppträdde. Och det var blev det roligaste jag sett! Det går inte att beskriva. Jag skrattade så att det gjorde ont. För er som är nyfikna är han med på Talang 2007TV4 nu på fredag. Johan Ståhl.

Over and out.

fredag 27 april 2007

Tristess

roligt har jag på jobbet att jag sitter och läser om Zlatans lyckade operation, trots att jag absolut inte bryr mig... Tristess.

Elakt leende clown

Jag sov lite halvdant på bussen hit imorse. Vid Rimbo station tittade jag upp när jag hörde någon gå på bussen, och möttes av ett överdrivet leende clownhuvud (nästan elakt). Jag vet fortfarande inte om det var någon form av drömvaket tillstånd som fick mig att se vad jag såg, men det var obehagligt.

torsdag 26 april 2007

Avisering - IKEA-projekt

Igår kom aviseringen. Imorgon ska vi hämta vårt nya klösträd till katterna. Förmodligen kommer fredagen och helgen bestå av ihopmontering av det, men det känns bara kul, som ett IKEA-projekt ungefär.

Idag fyller min kära pappa år (Grattis!), så efter jobbet åker vi dit och firar lite grand. Ytterst trevligt.

Som vanligt springer jag runt och saknar Mårten hela dagarna. Han är så underbar.

onsdag 25 april 2007

Nu är vi redo

Igår köpte vi kostym till Mårten. Så nu är vi redo för lördagens 50-årsfest. Just bring it on!

Det är sjukt så trött jag är. Hinner aldrig gå och lägga mig i tid.

Spela lite Takida så blir jag glad.

tisdag 24 april 2007

Rysbra låtar/Reson To Cry - Takida

Det finns en del sådana där riktigt bra låtar, sådana som man bara ryser när man hör. Några av dem är;
  • Broken Wings - Alter Bridge
  • Evil In A Closet - In Flames
  • Wherever You Will Go - The Calling
  • Aldrig ska jag sluta älska dig - Jonas Gardell
  • Dunkla rum - Lars Winnerbäck
  • Berg- och Dalvana - Kent
  • Beskyddaren - Kent
För tillfället kan jag inte nämna dem alla, så det blev ett litet urval, men till den bästa just nu. Takida's "Reson To Cry".


Reson To Cry - Takida

All this time
All this time with you
You really loved me
Despite my faults and you knew


And you're not coming back
I got a reason to cry


The bottle's empty
The bottle's empty and cold
Just like I've been
Since I heard that you died alone
Finally home now
And I try to accept that you're gone
Wish I could have
Been there for you all along


With your back against the ground

All I want
All I need
Is to make you breathe
All that I want
All that I need
Is to make you breathe


Yeah you failed somehow
But I know that you tried


And you're not coming back
I got a reason to cry


All this time
All this time with you
You really loved me
Despite my faults, you knew


With your back against the ground

All I want
All I need
Is to make you breathe
All that I want
All that I need
Is to make you breathe, yeah


It's all that I want
It's all that I need
Please begin to breathe
All I want
All I need
Yeah yeah...

Stilig älskling

Det blåste kalluft på bussen. Jag fryser fortfarande.

Vi var och tittade på kostym till Mårten igår. Idag ska vi titta vidare. Han blir så stilig, min älskling.

Jag är helt förstörd. Jag hade svårt att sova inatt, och så kom kurrigkatten.

Jag vill kramas med min älskling.

måndag 23 april 2007

Kvävas

Det känns lite som att kvävas. Sakta.

Jag vill åka hem innan jag dör.

Grattis älskling!

Måndagmorgon. Det var en hektisk helg. Men det är fortfarande synd att den inte var längre.

I lördags fyllde min älskling 25, men han kom inte hem förrän på kvällen, eftersom han var på konferens med jobbet (på en färja i storm, just det kan inte ha varit så jättekul). Så jag hade massor att fixa innan han kom hem. Först jobb på bibblan, sedan var jag i stan och köpte födelsedagspresent och lite annat skojigt (fruktansvärt mycket folk!). Sedan fort hem och förbereda med partyhattar, ljus i tårta och slå in paket. Han var helt slut när han kom hem och prisade åksjukepillren jag tjatat på honom att ta med (och det var så skönt att han kom hem). Det blev en tidig kväll, och han tyckte mycket om födelsedagspresenten han fick av mig (en ny mobiltelefon).

Igår var det dags för våra familjer att komma och fira honom. Klockan fem hade vi bestämt. Vi städade som tokar hela dagen (det var ju fortfarande lite flyttröra kvar), och hann klämma in en tur till Coop. Sedan var vi nästan klara när de droppade in en kvart för tidigt. Då var det bara att sätta fart med maten, som vi inte riktigt hade hunnit med. Men allt löste sig bra.

Mårten fick en massa presentkort på Dressman, så nu kan vi uppdatera en hel del av hans garderob, men vi börjar med en kostym. På lördag är det ju stor 50-årsfest på gång.

Jag ser inte direkt framemot resten av den här jobbveckan. Well well, bara att bita ihop.

fredag 20 april 2007

Tomt och ensamt

Det är så tomt när inte Mårten är hemma. Jag vill att han ska komma hem med en gång. Jag känner mig så ensam.

En rymmande hjälte

Jag önskar att jag kunde springa ut, hoppa på bussen och komma hem som en hjälte när jag säger att jag rymde från jobbet.

Vilket väder

Snöblandat regn. Snöfläckar på marken. Blött. Storm. Burr.

Hoppas verkligen att resten av dagen blir bättre. Jag vill ha sol i eftermiddag. Det kan jag förmodligen glömma.

torsdag 19 april 2007

Inte ett dugg Robin Hood

Det är så hemskt det där som hände i USA för ett par dagar sedan. En dödsskjutning (eller massaker är väl ett mer passande ord) på en skola. IGEN. De måste verkligen ändra på sitt land och tänkande om de ska bli av med dessa problem. Vapen finns ju överallt, för den som vill. Det är sjukt.

Usch, med den ledning (snarare kaosartat flum) vi har i Sverige idag, kommer det inte att dröja länge innan vi också hamnar där. De tar ju bort allt som betyder något för den lilla människan. Deras politik går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika. Inte ett dugg Robin Hood över det. Jag blir arg.

onsdag 18 april 2007

Försöker och pusslar, räknar och tänker ut

Damn it! Man försöker och pusslar, räknar och tänker ut, men det skiter sig ändå. Förmodligen får jag sitta och mögla en extra halvtimme varje dag, som jag i och för sig redan gör. Om jag inte har lite tur. Om det inte finns någon liten vänlig själ som hör mina böner...

Kallt - fryser

Kyligt. Det är kallt här inne. Det brukar alltid vara varmt. Jag fryser. Burrr

Vilket ruggigt väder det är ute, kallt och regn. Man blev lite bortskämd av de soliga varma dagarna, och började klä sig i för tunna kläder. Det får man sota för varje dag efter i måndags.

Vi köpte ett par gardiner igår. Hoppas att de gör sig i vardagsrummet. Lite svårt att säga innan.

Stor klösmöbel är beställd från Tyskland nu. Spännande.

tisdag 17 april 2007

Jag vill hem

Damn it! Jag vill hem.

Jag var ute för några minuter sedan och tog luft. Nu är jag här igen, och huvudvärken och snurret i huvudet har redan kommit tillbaka. Please, save me!

Förmedlaren

Det är inte världens lättaste uppgift att vara den som förmedlar Mårtens önskemål inför sin födelsedag, när han inte vet själv vad han önskar sig. Vilken press det blev på mig.

måndag 16 april 2007

Nytt stort klösträd på gång

Våra små katter har vuxit ur sitt klösträd. Så vi funderar på att köpa ett nytt, gärna ett från golv till tak, men där finns en nackdel med att ha högt i tak; klösmöbler klarar av det.

Nu har jag hittat två stycken i Tyskland som skulle passa oss, dessutom är sådana möbler hundratals kronor billigare där än i Sverige, frakt inkluderad. Så det känns bara roligt. Förhoppnigsvis har vi ett nytt stort klösträd inom en inte alltför lång tid.

Filur och Krumelur kommer att bli överkyckliga. :D

Känns så roligt

Jag har en egen dator. Det har jag inte haft tidigare. Det känns så roligt.

Måndag igen, och helgen har bara försvunnit.

Vilket väder det var i helgen! Rena sommarvärmen! Underbart!

fredag 13 april 2007

Fredagen den trettonde

Plötsligt slår det mig att det är fredagen den trettonde. Och det måste man ju nämna, för det sägs hända så olyckliga saker då. Men jag vet inte, än så länge har jag klarat mig ganska bra.

Sådär kanske man inte skulle ha sagt..?

Hemliga planer - back in the game

De hemliga planerna fick en oväntad vändning. Och nu blir allt så mycket bättre. Det är så skönt när saker löser sig till det bästa.

En plan har börjat utformas

Igår på bussen hem satte sig en man framför mig vid Rimbo station. Innan hade allt varit frid och fröjd. Jag vet inte om han bajsade på sig eller öppnade munnen, men det luktade rent av skit! (Jag skulle nog snarare tro på det senare.) Så det blev inga behagliga tjugofem minuter av den resterande resan hem. Snacka om killing breath.

Sådärja, då var lite papper inskickade till VHS. Och ja, jag har sökt en massa konstiga saker till högskolan i höst. Sedan är det bara upp till mig att avgöra vad det blir. En plan börjar utformas lite smått i mitt huvud, men den kan lika fort bytas ut mot tvekan eller en annan, även om just denna känns väldigt smart.

Vi kikade lite på den ekonomiska biten om jag skulle börja plugga i höst, och vi kom fram till att vi skulle klara oss lite bättre än vi hade räknat med. Det är bra. Alltid roligt med trevliga överraskningar.

I helgen ska vi in till stan och hälsa på Mårtens mamma (svärfar är på tjänsteresa). Laga hennes dator och bli bjudna på middag. Sedan blir det nog till att städa och fixa i lägenheten så gott det går. Man börjar bli så otroligt trött på röran.

Ikväll ska vi tvätta, och så måste jag borsta våra kära små katter. De kväver oss nästan med sitt hår, fäller ton varje dag. Alla verkar tycka om våra katter när de träffar dem, och en lite rolig sak är att till och med min syster, som avskyr katter, verkar tycka om dem. Victory!

torsdag 12 april 2007

Hemliga planer i stöpet

Mina hemliga planer sket sig lite grand, men det går nog i lås i alla fall. Nu är du allt bra nyfiken va? Kan avslöja att det har med Mårtens födelsedagspresent att göra, och bara jag vet.

Någon förorenar mina lerklumpar!

Helvete, mina lerklumpar är förorenade! Någon har tagit dem, geggat omkring och blandat dem med andra färger. Nu kan jag ju inte ta i dem. De är bara så äckliga. Jag måste tydligen börja gömma grejerna när jag går härifrån på eftermiddagarna.

Samma sak med mina handskar. Alltså, jag menar, handskar borde man ju få ha för sig själv! Nej, de flyttas och används av någonannan efter det att jag slutat. Det är inte så svårt att gå och hämta ett par egna! Jag tycker inte om andras handsvett och lort i något som är mitt. Något som jag ska använda (som jag dessutom märkt med mitt namn)! Så nu har jag hämtat nya, som jag försöker gömma när jag går härifrån, men det dröjer väl inte länge förrän de hittas och går samma fruktansvärda öde till mötes. Urk.

Inte så jävla tokig

Jag är nog inte så jävla tokig ändå. Världens vackraste och finaste människa vill ju vara med mig. Det måste ju onekligen betyda något.

Vuxen

Insikt. Jag är vuxen. Nästan inte, men ändå väldigt.

onsdag 11 april 2007

På sätt och vis har jag vunnit

Jag har nog klarat mig ganska bra. Skitsamma om jag full av ångest inte riktigt vet vad jag vill plugga, egentligen behöver jag inte bestämma mig än. Det finns tid kvar.

Jag har på sätt och vis vunnit, för jag finns kvar än. Och jag har det liv jag alltid eftersträvat. Jag har hittat kärleken, jag är sambo och förlovad och känner mig trygg. Dessutom har jag volvo, jobb, lägenhet och katter, det är bara villan, barnen och hunden som fattas, men det ligger framför mig. Jag är tryggare än någonsin tidigare. Det är skönt.

Det enda som fattas är en utbildning och en vetskap om vad jag vill göra. Men det kommer, förhoppningsvis har jag bestämt mig snart. Det känns lite som att jag vill göra det inom en snar framtid ändå, det är så mycket Mårten och jag måste hinna med.

Allt är så vackert med dig, älskling.

tisdag 10 april 2007

It is love

It is love.

Jag älskar min Mårten så otroligt mycket. Det har gått ett år, nio månader och fem dagar sedan det verkligen blev vi, och jag älskar honom bara mer och mer.

Jag kan inte tänka mig ett liv utan min älskling.

Fidopower. Yeah.

Påsken är över

Så var påsken över. Det har faktiskt varit skönt med denna extra lilla ledighet.

Det börjar se beboligt ut hemma nu. Och det känns härligt. Ska bli så skönt när allt är klart och man kan börja leva som vanligt.

Snart kanske vi får Internet hemma igen. :)

torsdag 5 april 2007

Nästan som fredag ändå

Torsdag. Men nästan som fredag ändå. Imorgon är det ledigt. Skönt.

Imorgon blir det nog en tripp till den stora staden, istället för Uppsala som vi från början planerade. Jag kollade upp lite grejer vi skulle köpa, och det fanns inte på lager, så det blir stan istället där våra önskemål faktiskt kan uppfyllas. Yeahyeah.

Det har blivit något fel hos Djursjukhuset i Bagarmossen, så vi har fått en faktura på kastreringen av våra katter. Trots att vi faktiskt betalade, vilket man måste göra för att få hämta ut sitt djur. Dessutom ger de bara faktura till företag. Så nu är det en massa jobbigt strul. Vi får hoppas att det löser sig. Har ingen lust att betala dubbelt upp.

Vi köpte ett nytt cd-ställ på Mio igår. Nu ska vi bara montera ihop det. Skitsnyggt är det. Så kul att inreda hemma. Yahoo!

onsdag 4 april 2007

Sista gången - nu blir det tomt

Igår var jag för sista gången till tandregleringen. Det känns sorgligt, eftersom jag har gått där i tio år nu. Så det kommer att bli fruktansvärt tomt.

Ännu en morgon, ännu lite jobbigt. Men snart är det långfredag och lite ledighet. Tack och lov!

Det är så mycket som måste fixas i lägenheten med uppackning och sådär, det tar sin tid. Det lutar mot en sväng till IKEA i påsk. Alla människors räddning? ;)

tisdag 3 april 2007

Dregel på tröjan

Ögonlocken är tunga. Det är farligt att somna på bussen och pinsamt nog lyckas dregla ner tröjan. Haha, det är en stor fara att åka buss så tidigt på morgonen som jag gör.

Igår skulle vi storhandla lite grand på känn, eftersom vi inte hittade något papper att skriva en lista på. Efter en sväng på Willys, där allt kändes fel och dålig kvalitét, åkte vi över till Flygis och rusade igenom affären med stormsteg för att hinna hem till Anna Pihl. Kan tilläggas att jag alltid kommer att hålla mig till Coop och Flygis hädanefter. Dessutom luktade det bajs på Willys, vet inte om någon hade bajsat på sig eller något. Absolut inte vidare trevligt i varje fall. Blä.

Ja, så var man tillbaka i "jag-hinner-ingenting-efter-jobbet". Great. Kan inte vi stackars slitande människor få lite mer tid? Kan vi inte förlänga dygnet med ett par timmar? Det skulle verkligen uppskattas. Tack!

måndag 2 april 2007

Nu har vi lämnat den stora staden

Efter mycket om och men, flytt och viss tids sjukdom är jag tillbaka i bloggvärlden.

Nu för tiden är jag hemmahörande i Norrtälje, Roslagens huvudstad. Det känns lite ovant, men kul. Lägenheten är fin och mycket större än den tidigare, katterna verkar gilla det i alla fall.

Flytten har gått bra, med undantag från att jag blev sjuk mitt upp i allt, så jag har inte kunnat hjälpa till speciellt mycket. Det var först nu i helgen som jag har orkat börja fixa lite hemma. Ibland har man otur.

Hela lägenheten är full med kartonger, kassar och saker. Både katterna och vi hoppar som grodor över alla ting. Den enda skillnaden är väl att katterna verkar tycka att det är roligt.

Idag är jag tillbaka på jobbet. Helst hade jag velat vara hemma idag också, och gått hit först imorgon, men ekonomiskt sett var det ingen bra idé, men hälsomässigt hade det varit utomordentligt.

That's all for now.