Det börjar bli kaos och panik på jobbet. Det är krismöten hit och dit, och oro bland många. Men jag kan inte säga att det berör mig särskilt mycket. Det är skönt.
Idag är jag som en levande död. Eller något liknande. Vi var inte hemma förrän tjugo över ett inatt. Och det är ju jättesmidigt när man ska gå upp klockan fem på morgonen efter. Det tog emot imorse, men här är jag.
Anledningen till den sena timmen var att vi blev inbjudna till en testvisning på en film, "Svarta Nejlikan", som ska ha premiär i september. Himla roligt med gratis bio, när det enda man behöver göra är att efteråt fylla i en enkät med sina personliga åsikter.
Filmen skulle börja 21:00 på Park i stan. Och eftersom det garanterat skulle bli mycket folk anlände vi en timme innan och hamnade relativt långt fram i kön. Det var kallt och obehagligt att stå där, och när klockan var nio och de ännu inte hade släppt in oss började man allvarligt fundera på att ta sig hemåt. Men då kom de ut och meddelade att filmen inte var där, och att den var påväg. Ja... det borde de väl ha fixat från början?
Men runt halv tio fick vi äntligen komma in i värmen, och sedan började inte filmen förrän vid tio, efter att regissören hade hållit ett långt och utsvävande tal.
Det blev nästan nattbio av det hela. Sedan skulle man ta sig hem också. Bussen gick tio över tolv. Lite i senaste laget.
Tur var väl att filmen var ganska bra. Annars hade det känts ganska meningslöst med alla förlorade sovtimmar.
Nu väntar jag bara på delarna till maskinen, så att jag kan börja jobba igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar