Det är äntligen fredag. Vilket är ganska storartat med tanke på att det har varit måndag hela veckan.
Åter dags att det upp det där satans dreglet. Det har varit lugnt ett tag, men idag dök det upp en trängre buss.
En trängre buss bidrar till att man inte kan sjunka ner lika långt i stolen innan man slår i sätet framför. Vilket gör att man tvingas sitta i en helt annan vinkel, och då dreglar man tydligen hejvilt.
Dessutom hade jag en tröja i syntet, och det torkar ju inte i första taget. Jag försökte dölja mig under jacka när jag sprang in i byggnaden och ner i omklädningsrummet.
Livet är sannerligen hårt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Varje väg tillbaka leder framåt.
Fan vad jag gillar att läsa din blogg alltså. Jag tycker du skriver om livet från dess sanna sida, istället som många som bara skriver om deras positiva sidor och alla deras resor till Thailand, Grekland osv.. när man mer borde se sidor som handlar om just vardagen. Tro mig, du skriver bra blogg. Du får mig att läsa.
Själv går jag i ett vinterland. Mitt liv är neråt just nu och jag hoppas det går framåt snart.
Skicka en kommentar