tisdag 26 juni 2007

Ett enda virrvarr

Det har hänt så mycket.
Man blir inte direkt lugnare när man möts av ett solskensleende och ett skämt om en stundande explosion första dagen efter att L slutat. Jag har verkligen fått det bevisat de senaste dagarna att ingen kan ta hennes plats.

Det är tomt här sedan L försvann och det känns som om hela stället håller på att spåra ur totalt. Inte nog med att jag ska vara lärare för norrmännen, nu ska även danskarna ha min undervisning. Helt okej med norrmännen, för de är lättare att förstå och har jag träffat dem flera gånger tidigare. Danska känns bara så avlägset just nu. Språket är svårförståeligt, och alla väntar sig att man ska förstå, mycket eftersom det ändå är ett skandinaviskt företag. Klart vi förstår varandra, höhöhö (trots att de kanske inte alls gör det).

Dessutom springer jag runt och är barnvakt hela dagarna.

Den mystiske mannen har tydligen inget som helst med mitt arbete att göra. Så jag förstår verkligen inte vad han håller på med. Det är en hel del folk här som lägger näsan i blöt trots att de inte har med saken att göra. Det gör mig så fruktansvärt less.

Nej, just nu vill jag bara skita i det här och börja plugga. Dock har jag ingen aning om jag kommer att komma in eller inte, helst efter att jag har strukit och tagit bort alternativ jag sökt från början. Min beslutsångest är brutal.

25 arbetsdagar och 35 dagar totalt innan jag kastas ut i frihet.

Inga kommentarer: