Tour hösten 2007

Matilda och Mårten on tour hösten 2007.

• 6/8 Hamlet, Romateatern
• 6/9 Dark Tranquillity, Nalen
• 23/9 Jonas Gardell - Tillfällig gäst i ditt liv, Cirkus
• 31/10 The Eastpack Antidote Tour, Debaser Medis
• 17/11 Kent, Annexet
• 23/11 Lars Winnerbäck, Annexet

Med reservation för förändringar.

Nu är det uppbokat

Nu är alla Kent-biljetter uppbokade.

Typiskt att jag inte tänkte på att boka fler!

Men Mårten och jag ska i alla fall se Kent i höst! Vad roligt det ska bli!

Jag har Kent-biljetter!

Prick klockan nio lyckades jag boka två biljetter till Kents spelning på Annexet i höst.

Nu går det knappt att ta sig in på ticnets sida över huvudtaget.

Victory!

Grisbilen

Jag blir alltid så illa till mods när jag ser grisbilen. Ni vet den där stora lastbilen med två våningar med inburade grisar, som förmodligen är påväg till slakteriet.

Denna lastbil kan endast skådas tidigt på morgonen. Vilket är tur. Det hade inte varit så kul om den körde runt mitt på dagen. Då hade man sett den och blivit ledsen oftare.

Jag tycker alltid så vansinnigt synd om alla dessa grisar när jag ser den. Jag blir ledsen och vill aldrig äta kött igen. Det måste ju vara djurplågeri att frakta dem på det där sättet, ihopträngda på en liten yta i ett läskigt fordon.

Givetvis glömmer man bort oviljan till kött redan vid lunch. Tyvärr. Men vi är inte mer än djur. Rovdjur.

Sömn i totalt mörker

Jag har börjat gå och lägga mig senare och senare. Vilket resulterar i att jag i veckorna sover i snitt fem timmar varje natt. Detta är inte hälsosamt, det vill jag lova. Man blir så obotligt trött. Denna trötthet håller i sig till runt åtta-nio på kvällen, sedan piggnar jag till och kan vara uppe hur sent som helst. Detta förstår jag mig inte riktigt på.

Ett stort tecken på att jag sovit alldeles för lite den senaste tiden är att jag i fredagsnatt sov väldigt djupt. Jag minns ingenting, inga drömmar, bara ett stort tryckande mörker. Mårten hade flyttat på mina armar och försökt väcka mig flera gånger, utan att jag ens hade reagerat. Jag sov i tolv och en halv timme. Det kändes inte så. Man har en sådan underlig känsla när man vaknar upp ur en sådan sömn.

Jag måste sluta gå och lägga mig vid elva-halv tolv när jag ska gå upp fem morgonen efter. Men å andra sidan, men bryr sig egentligen? Jag har ju bara tre arbetsdagar kvar efter denna, innan semestern börjar. Friheten nalkas.

Gnälltrött

Jag var så fruktansvärt gnälltrött igår. Det var inget roligt. Mårten, jag är ledsen om jag var jobbig.

Rena sommarhelgen!

Helgen är över. Det var rena sommaren! Nu är det mulet ute och börjar regna när som helst, men det gör inget eftersom jag sitter på jobbet.

Vi har varit ute på landet och det har blivit mycket vassryckande vid stranden. Detta har resulterat i en röd rygg, röda axlar och illröda knäveck och vader. Det gör ont. Dessutom är jag måttligt röd i ansiktet också. Solkrämen glömde vi förstås hemma. Illa.

Annars inhandlades nya Harry Potter-boken på Coop i lördags, och redan då var de nästan slut. När vi var där igår fanns det inte en enda kvar.

Det har varit så mycket i helgen, så jag har inte hunnit läsa mer än ett par-tre kapitel. Jag som skulle ha läst minst tvåhundra sidor, men så blev det inte. Det får vi försöka hinna med i veckan istället.

Snart är det bara en vecka kvar här, och det känns så väldigt overkligt. Lite grand som att kastas ut i ingenting och hoppas på att allt ordnar sig. Jag som inte tycker om känslan av att inte ha den minsta kontroll. Läskigt.

Så fort jag vaknat imorgon

Det är fredag. Det är knappt så att man kan förstå att den här dagen kommit tillslut.

Imorgon är det äntligen ledigt. Dessutom släpps nya Harry Potter-boken. Den ska jag införskaffa så fort jag har vaknat. Det blir till att läsa av med andra ord.

Annars börjar det känns en aning vemodigt med att det bara är en och en halv vecka kvar på jobbet. Detta blandat med en massa glädje, så klart.

Ännu är det lite osäkert inför hösten, men den som lever får se.

Dirty Dancing - sjukfilmen nummer ett

I söndags var vi på Flygfyren och handlade lite, vilket vi ofta är. Och som alltid fastnade vi vid lågprisfilmerna (ni vet de man kan ta två eller tre av och köpa för nittionio svenska riksdaler.).

För ovanlighetens skull hittade inte Mårten någon film, för det brukar vara han som hittar en hel drös han vill ta med sig hem. Ännu ovanligare var nog att jag hittade två filmer och att vi för en gångs skull gjorde slag i saken.

Nu är vi lyckliga innehavare av "Upside of Anger" (som ingen av oss har sett) och "Dirty Dancing". Den sistnämnda är ju ett måste. Det är en av mina absoluta favoritfilmer, en film man kan se hur många gånger som helst (jag har nog sett den över tjugo gånger redan). Det är en riktig sjukfilm, det vill säga en sådan man gärna tar fram när man ligger med feber i soffan under en filt. Inget slår "Nobody puts Baby in a corner" eller "I carried a watermelon".

Nu är jag redo inför nästa släng av influensa.

Halvårsfödelsedag

Idag fyller jag tjugoett och ett halvt år! Haha... kan tänka mig att det bara är pappa och jag som tycker att det är roligt...

Här krävs regler

Jag måste säga att jag blev mycket tveksam inför min systers kommande vistelse i vår lägenhet, när hon tänkte sätta sig på vårat fina soffbord! Hade hon satt sig hade det gått sönder, och jag hann precis stoppa henne! Snacka om att hon chockade mig.

Det blir nog till att gå igenom en väldig massa regler, annars så blir det totalstopp. Jävla idéer alltså, inte gör man väl så hos folk?

Här kan man sitta i vårat hem: på golvet, på stolarna, i soffan, i sängen samt på toaletten. Inte någon annanstans. Jag hoppas att det har gått fram nu.

Jag får nog komponera en lång lista med regler. Eller smuggla med katterna på resan...

Harry Potter och möhippa

Helgen har passerat så fort. Inget ovantligt med andra ord. Men det har varit en bra helg.

I fredags såg vi nya Harry Potter. Den rekommenderas verkligen. Men Harry håller ju alltid hög klass.

Och i lördags var det möhippa för Mårtens syster som gifter sig i augusti. Och det var verkligen jätteroligt! Det började med den sedvanliga kidnappningen och fortsatte med picknick i parken, spa, middag och pinsamma frågor.

Och gårdagen tillbringades med att vara trött. Dagen bara försvann. Vid sju på kvällen trodde jag att klockan var runt tre, vilket kan bero på att jag kom i säng vid halv tre efter lördagens festligheter.

Idag ska det bli varmt och fint. Äntligen!

Vill skrika och gnälla som ett barn

Fan alltså. Jag vill skrika, gnälla, hoppa runt och bete mig som ett litet barn. I huvudet gör jag det, men utåt är jag lika sansad och trevlig som vanligt.

Jag är så förbannat trött på mitt jobb och den helvetiska maskinen. Jag står inte ut med ljudet, att hela tiden behöva resa sig, böja sig ner, sätta sig igen, knappa på datorn och göra precis samma saker hela tiden. Det spelar ingen roll om det är en mejsel eller en hammare, det är alltid samma visa. Detta har jag gjort i över ett år nu, och jag står inte ut längre.

Nåja. 18 dagar kvar till frihet, varav 12 av dem tillbringas på jobbet. Jag får intala mig att det går fortare än man tror.

Nummer 200

Inlägg nummer 200.

Fredag.

Fredag den trettonde.

Regn. Typiskt.

Ikväll ska vi se nya Harry Potter-filmen. Roligt!

Våran låt

När jag ändå är inne på det här med låtar (med tanke på 047:s Ankan som jag lade ut igår), tänkte jag passa på att lägga ut min och Mårtens låt. Alla par har ju ett musikstycke som är speciellt för dem.

Det finns ingen musikvideo till den, så ni får nöja er med en grym live-version.

Lyssna och njut. Den har en så stor innebörd.

Evil In A Closet - In Flames

Bajslukt i punktform

Igår var Henke och hälsade på oss. Det var trevligt. Han är en sådan filur man inte ser speciellt ofta, helst inte sedan vi flyttade ifrån huvudstaden. Och sådant är ju alltid tråkigt.

När vi skulle gå till Arenan för äta pizza lyckades jag hitta min syster, och hon hängde med. Det var länge sedan jag umgicks med henne, men vi pratade om att åka in till stan och gå på bio i sommar.

Amanda sommarjobbar på ålderdomshem, och igår hade hon torkat en massa bajs. Det värsta var att hon hade fått för sig att hon luktade bajs på armarna, och självklart skulle ju jag testlukta för att hon var "imun" själv (inte mitt påfund). Och om sanningen ska fram så luktade hon bajs på vissa punkter (jag vägrade lukta mer sedan). Helt sjukt och ganska vidrigt!

Manda, tur att man kan tvätta sig. Annars skulle jag aldrig vilja ha det jobbet du har.

Dagens låt - Ankan

Detta är dagens låt. Den hörde jag på P3 för några dagar sedan. Det var en tjej som ville höra den i ett önskeprogram.

Varsågoda, mina vänner!

Ankan - 047

Hemsnickrad blomlåda

Det är morgon. Det är onsdag. Snart har halva arbetsveckan passerat. Glädje!


Igår lekte vi snickare och tog bort den fula hemsnickade blomlådan som satt runt hela balkongen (inget vi har satt dit). Anledningen till att det blev just igår är att de ska byta ut balkongfasaderna på vårat hus med början idag. Vi hade tänkt ta bort den förr eller senare i alla fall, så det var lite skönt att bli av med den redan nu.

Det lustiga är att det suttit en lapp i trapphuset hela veckan som uppmanat folk att ta bort saker som sitter på balkongräckena. Men självfallet är det ingen som har gjort något (utom vi). Det hänger fortfarande blomlådor och diverse andra saker överallt. Ibland undrar man hur folk resonerar egentligen, vill de inte ha sin balkong uppfräschad?


Annars var det inte nog med att regnet öste ner när jag kom hem igår. De har dessutom flyttat hållplatsen jag brukar gå av vid, så det är mycket längre att gå nu. Precis vad man behöver då man kommer från jobbet med huvudvärk och mår illa efter bussresan.


Man upphör aldrig förundras. Det är finurligt.

Hyfsat lovande

Det ser hyfsat lovande ut. Men man vet ju aldrig, så det är bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa.

Just nu vill jag bara åka hem och kramas med Mårten. Hemlängtan. Verkligen.

Kan vara avgörande

Jag glömde en sak.

Idag kan vara helt avgörande i mitt liv. Eller inte alls. Det visar sig.

Vi får se i vilken riktning allt beger sig.

Spännande.

Ont-i-huvudet-helg

Det var helgen. Det var det.

Det har varit regnigt, kallt och rena hösten. Två riktiga ont-i-huvudet-dagar. Skit också! Där försvann helgen som man gått och längtat efter hela veckan. Nu är det bara att sadla om och vänta på nästa i hopp om att den blir bättre. Lite badväder vore inte dumt.

Nåja, vi har i alla fall hunnit städa lite grand och hälsa på mina föräldrar, där katterna fick träffa två hundar för första gången. Hela hund-katt-grejen gick ganska bra, men lite läskigt tyckte de att det var. Längst in under sängen tyckte de var en säker plats, och det var inte det lättaste att få ut dem därifrån.

I övrigt fortsätter höstvädret. Ajajaj.

Åter dags för dregel

Det är äntligen fredag. Vilket är ganska storartat med tanke på att det har varit måndag hela veckan.


Åter dags att det upp det där satans dreglet. Det har varit lugnt ett tag, men idag dök det upp en trängre buss.

En trängre buss bidrar till att man inte kan sjunka ner lika långt i stolen innan man slår i sätet framför. Vilket gör att man tvingas sitta i en helt annan vinkel, och då dreglar man tydligen hejvilt.

Dessutom hade jag en tröja i syntet, och det torkar ju inte i första taget. Jag försökte dölja mig under jacka när jag sprang in i byggnaden och ner i omklädningsrummet.

Livet är sannerligen hårt.

Två år tillsammans

Det är den stora dagen. Idag firar vi.

Men vi har inte planerat något speciellt, utan det blir kanske till helgen. Det är så svårt att hitta saker att göra på en torsdag, då man dessutom sliter på jobbet hela dagen.

Det är en dag av glädje och kärlek. Idag har vi varit tillsammans i två år och förlovade i ett.

Jag är så glad att jag har dig, älskling.

Ingen vind kan blåsa omkull oss

På jobbet har jag den senaste veckan hört en låt på P3 som jag fastnat för. Texten är så vacker. Refrängen är vi, Mårten.

Nu ska ni få läsa den.


Ingen vind kan blåsa omkull oss nu - Lasse Lindh

Ingen vind kan blåsa omkull oss nu ohoo
Dom kan kalla oss fula men aldrig för grå
Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi (ohooh)
har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss

Jag vet en pojke som är så blek, att han gör ont att titta på
mager, kantig med höjda axlar och randig tröja
och hår som inte sett sin gamla råttfärg på tusen år
och han har en flicka, rultig och glad och så kär att hon nästan spricker
Och hon skriker - Du är det sötaste som finns
Och jag, jag älskar att du nästan ramlar omkull av minsta vindpust

Men ingen vind kan blåsa omkull oss nu, (oohoh)
dom kan kalla oss fula men aldrig för grå
Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi (ohooh)
har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss

Jag vet en flicka som är så lång, att hon kan röra vid stjärnorna
men ändå går med krökt rygg och känner sig minst av alla
För hon kallas flaggstång och gråter på platser så tysta och trånga
Men ingen ser vad jag ser,
hon är vacker som en ängel där hon dansar i sitt rum
Till sånger om brustna hjärtan och drömmar gjorda av glas
Oh, sötnos din kärlek kan dom aldrig plocka ner

Men ingen vind kan blåsa omkull oss nu, (oohoh)
dom kan kalla oss fula men aldrig för grå!
Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi (ohooh)
har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss

Dödsångest - en kruttant blev en ängel

I och med Alice Timanders död, (må du vila i frid), fick jag en släng av dödsångest av att läsa om att hon som 91-åring hade mer livslust än någonsin. Alla förväntar sig att man ska acceptera det här med döden när man har blivit gammal, men jag tror faktiskt inte att folk gör det. Såvida man inte drabbas av någon hemsk sjukdom eller är helt ensam, så är det nog ingen som har dödslängtan.

Alice var en lysande personlighet, en livsnjutare och kruttant. Det vill jag också bli. (Även om jag inte tänker springa runt på galaföreställningar, alla har sitt eget sätt.)

Jag blev lite ledsen när jag fick reda på att hon var död. Det var nästan så att man väntade sig att hon skulle finnas föralltid.
En kruttant har blivit en ängel.


Jag vill leva förevigt.


Mårten, lever du förevigt med mig?

Måndag hela veckan

Hittills har det känts som måndag hela veckan. Det är frukstansvärt.

Det enda positiva med att gå till jobbet är att man får stryka ännu en dag i almanackan.

Det kan inte vara bra.

Ekorren med änglavakt

När vi åkte från landet i söndags höll jag på att köra över en ekorre.

Helt plötsligt dök den upp ur dikeskanten, men såg bilen och vände precis innan den skuttade ut på vägen.

Hade den inte gjort det hade den blivit mos, eftersom det inte hade funnits en chans att väja. Men jag hann åtminstone sätta foten på bromsen.

Jag är glad att den klarade sig. För jag vill inte döda ett oskyldigt sött litet djur, även om det inte är med flit.

Den nya pizzerian

Vi tänkte att vi skulle testa den nya pizzerian för andra gången igår. Den ligger ju ändå vägg i vägg och är mitt i sin uppstartsperiod, så man kan ju ge den en del chanser.

Första gången vi beställde pizza där fick vi vänta jättelänge, trots att det tomt därinne. Och när väl pizzorna var färdiga, så var de tydligen felgräddade, så vi fick vänta medan de gjorde två nya. Sedan fick vi fyra pizzor med oss hem. Det kan ju tilläggas att det inte var någon fel på de första pizzorna, och att de andra knappt var gräddade alls. Min pizza var alldeles degig.

Andra gången var igår, då vi var alldeles för trötta för att laga middag (trots det lagade vi massa matlåda senare på kvällen). Vi ringde in våran beställning och fick tiden en kvart-tjugo minuter. Tjugo minuter senare var vi där och de hade inte ens börjat göra vår mat! Dock var det väldigt mycket folk, men då borde de ha sagt en annan tid. Så vi fick vänta i en kvart till, och när vi kom dit tjugo minuter efter det var tydligen mozarellan slut (kunde de sagt tidigare!). Så då erbjöd de sig att göra en annan pizza istället, men vi orkade inte vänta, så vi tog min sallad och gick hem. Väl hemma ringde vi till en pizzeria längre bort. Vi gick dit och fick maten direkt, vilket tog mindre än tio minuter.

Så igår tog det oss en timme att få hem vår hämtmat. Väldigt dåligt måste jag säga.

När det lugnat ner sig vid den nya pizzerian kanske vi ger dem en chans till. Men bara kanske...

Duggregn

I helgen var vi på landet och firande svärfar (okej då, blivande svärfar). Egentligen är det idag han fyller år. Grattis!

Vi hann med en liten båttur, att få duggregn på sig, att äta god middag och att sova i en nittiosäng. Inte illa alls.

Nu är det ny månad och väldigt roligt. Kanske...

Kattfödelsedag

Idag fyller Filur och Krumelur 1 år! Ett stort grattis till våra små kissemissar!