Alltså, jag måste bara erkänna att jag läser Alex Schulmans blogg. Detta gör jag inte för att jag tycker att den är bra och att han verkar vara en toppenkille, snarare tvärtom. Jag tycker inte om honom alls, jag tycker att han är elak och hjärndöd.
Ändå sitter jag och läser hans inlägg varje dag på jobbet (dock aldrig hemma). Jag får skylla på att jag inte har mycket vettigare att göra när maskinerna rullar. Alla bra bloggar blir lästa och förbrukade alldeles för snabbt, och lämnar en kvar med skräpet.
Med tanke på att jag faktiskt läser den smörja som Alex Schulman producerar, så vore det en stor fet lögn om jag inte hade en länk till hans blogg på min sida, eftersom jag länkar till alla bloggar jag läser. Så nu finns det en, dock en aning motvilligt.
Faktum är att jag har börjat läsa denne herres fästmös blogg också (så det finns tyvärr en länk dit också), och hon är fan inte klok! Hon är ju betydligt värre än honom, med rena lågstadiet och intelligensbefrieri. Men självklart finns det något där, annars skulle man inte fortsätta läsa.
Jag är fångad i ett intelligensbefriat träsk och jag vet inte riktigt varför. Dock är det som en dålig Hallmark-film. Trots att det är dåligt och kass kvalité vill man veta vad som händer. Det är en förbannelse.
Jag ville bara vara ärlig. Ibland är det bra att dela med sig av sina laster och bekymmer. Det har jag gjort nu. Och det känns redan mycket bättre. Thank God!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar