Inte riktigt tid att ropa än

Skit också. Det är morgon och jag är på jobbet - igen! Om det ändå kunde vara eftermiddag så att jag kunde åka hem snart. Det skulle vara så skönt!

Jaha... då är man fast här fram till klockan fyra. Hela dagen med andra ord. Hjälp mig, någon!

Men alltså, jag ville aldrig att hon skulle vara med. Det var bara alla som sade till mig att jag var elak om jag inte tillät det. Jag får så dåligt samvete av sådant, och självklart vek jag mig, för att sedan bli nobbad av henne när det var hennes tur. För självklart bryr sig inte hon om att hon sårar mina känslor, eftersom jag inte betyder något. Samma visa år ut och år in. Jag blir bara så ledsen när ingen inser vad som skedde.

Det är så väldigt roligt, men jag vågar inte skrika ut det till världen förrän vi är i land. Så ni får inget veta än. Men lugn, det kommer.

Det är tisdag, och efter jobbet måste jag städa undan, laga mat och diska. Och dessutom ska jag hinna titta på både Gilmore Girls och Depserate Housewifes. Tiden räcker visst aldrig till...

Snälla lilla du, tyck om mig också.