Dagen började inget vidare. Och vad värre är - det är måndagmorgon!
Jag känner mig trött, orkeslös och smått ledsen. Lite sviken kände jag mig allt, men det har gått över.
Helgen har som vanligt bara försvunnit. I lördags jobbade jag och kom hem och var dödsslut, men det var bara att bita ihop. För några timmar senare ägde 90-årsfesten rum, och det kunde jag ju inte missa. Det var i alla fall roligt att träffa Mårtens släkt. Jag tycker så mycket om släktsammankomster.
Igår sov jag så länge jag kunde, vilket inte var så länge. Jag vaknade vid åtta, och kunde inte riktigt somna om, dock låg jag envist kvar i sängen ett bra tag till. Sedan låg vi och tittade på teve hela dagen. Så roligt att ha alla filmkanaler lite tillfälligt sådär, det finns så mycket mer att se.
Och nu är det månsdagmorgon, varje veckas helvete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar